An increase in societal challenges is creating more pressure for the public service to meet the needs of its citizens and from the society in general. The greatest challenges that Piteå kommun face are the ageing population and the need of competence provision. This essay aims to examine how Piteå kommun utilizes social innovation. The empiric material has been collected through a series of semi-structured interviews conducted with key figures in Piteå kommun who are well versed in the use of social innovation. The theoretical framework, from which the analysis is based on, is based on Murray, Caulier-Grice och Mulgan’s (2010) theory of the social innovation process. The main results show that the informants share aconsistent view of what an innovation friendly climate should consist of, but how to get there is blurry and difficult to put in to words. The result also show that a politically governed organization faces a challenge when it comes to long-term efforts of social innovation since systematic change is dependent of a stable innovation process to get substantial effect. Among the informants, and in earlier research, social innovation is attributed a wide meaning which can either leads to boosted creativity and ideas or create uncertainty and a disinclination to make use of social innovation in different workplaces since the term seems unfamiliar. Suggestions for further research is examining and comparison of the utilization of social innovation in other municipalities. Another area that can be researched further is how the social innovation process is featured in the nonprofit sector and the private sector, which can lead to insights in how the sectors can collaborate between each other more easily. / De ökade samhällsutmaningarna ställer större krav på offentlig sektor att möta medborgarnas och samhällets behov. De största utmaningarna som Piteå kommun står inför är den åldrande befolkningen och behovet av kompetensförsörjning. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka arbetet med social innovation i Piteå kommun. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom Piteå kommun som har insyn i innovationsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten som utgör grund för analysenär Murray, Caulier-Grice och Mulgans (2010) teori om den sociala innovationsprocessen. De huvudsakliga resultaten visar att informanterna delar en överensstämmande bild över vad ett innovationsvänligt klimat bör innehålla, men att vägen dit är diffus och svårt att beskriva.Resultatet visar även att en politiskt styrd organisation har en utmaning då det gäller att satsa långsiktigt på social innovation, då systematiska förändringar är beroende av en stabil innovationsprocess för att få reell effekt. Bland informanterna och i tidigare forskning finns det en bred tolkning av termen social innovation, vilket antingen kan sporra kreativitet och idérikedom eller skapa osäkerhet och ovilja att jobba med social innovation i olika verksamheter då begreppet är främmande. Förslag till vidare forskning är undersökning och jämförelse av andra kommuners arbete med social innovation för att analysera hur den sociala innovationsprocessen ser ut i andra kommuners organisationer. Ett annat område som kan undersökas ytterligare är hur den sociala innovationsprocessen ser ut i idéburen sektor och privata sektorn, för att på så sätt lättare kunna se vilka samverkansmöjligheter som finns mellan sektorerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-70112 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Zeidlitz, Julia |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0082 seconds