Denna uppsats undersöker hur barnet konstrueras i 1900-talets populärvetenskapliga handböcker om uppfostran, samt huruvida konstruktionen av barnet har förändrats under det senaste århundradet. Uppsatsen diskuterar också hur de undersökta textavsnittens sätt att konstruera barnet kan påverka hur barnet konstrueras idag, år 2016. Uppsatsen ställer även upp en hypotes, vilken säger att barnet konstrueras som lägre stående än den vuxna. För att kartlägga detta undersöks, med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och stöd i Fairclough och Foucault, utdrag ur fyra böcker, nämligen Barnets århundrade av Ellen Key ([1901] 1996), Sunt förnuft i barnavård och barnuppfostran från födelsen till brytningsåren av Benjamin Spock ([1946] 1970), Barnaboken av Anna Wahlgren ([1983] 2008) samt Växa- inte lyda av Lars H. Gustafsson (2010). Samtliga undersökta böcker kan hävdas vara auktoriteter inom området. Undersökningens resultat vederlägger delvis dess hypotes. Resultatet visar att tre av fyra undersökta textavsnitt konstruerar barnet som kompetent, intelligent och aktivt. Endast i en av de undersökta böckerna tycks barnet konstrueras i enlighet med uppsatsens hypotes. Avslutningsvis diskuteras dock huruvida det faktum att de vuxna ställer sig själva i en position där de konstruerar andra människor, barnen, skulle kunna innebära att uppsatsens hypotes trots allt är relevant.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-33741 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Amnell, Christa |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds