<p>Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen. Vi har även försökt undersöka om rekommendationen öppnar upp för kreativ redovisning. Vi tittar på problemet ur ett företagsperspektiv, har en positivistisk kunskapssyn och angriper problemet med en deduktiv ansats. Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod, där den kvalitativa delen av studien kompletterar den kvantitativa. Vi gör intervjuer med tre revisorer samt granskar femton årsredovisningar. En uppskjuten skattefordran uppstår till följd av temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatteavdrag, där temporära skillnader kan förklaras som en skillnad mellan tillgångar och skulders redovisade värde och skattemässiga värde. En uppskjuten skattefordran får redovisas när det är troligt att den kommer kunna utnyttjas mot ett framtida skattemässigt resultat. Upptagandet av en uppskjuten skattefordran ger en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning än den tidigare dominerande försiktighetsprincipen, men kan även ge en missvisande bild om den används på ett inkorrekt sätt.</p><p>För att få bukt på problemet granskade vi först årsredovisningar och utökade sedan de data vi samlat in där, med tre kunniga revisorers syn på redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Vi känner att de undersökningsmetoder vi använt oss av kompletterade varandra på ett bra sätt och det empiriska materialet vi fick in analyserade vi och diskuterade sedan i analysen.</p><p>Vår undersökning har resulterade i ett antal slutsatser. Dessa är:</p><p>• Det har skett en ökning i redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Denna har dock inte varit så stor som vi till en början trodde att den skulle vara.</p><p>• Motiveringar i årsredovisningar har visat sig vara bristfälliga och verkar inte följa rekommendationen fullt ut.</p><p>• Studien har inte visat tecken på förekomst av kreativ redovisning i samband med redovisning av en uppskjuten skattefordran.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1146 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Blomqvist, Hanna, Andersson, Michaela |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds