Andelen äldre med psykisk ohälsa ökar i samhället, men de äldre vårdas oftast i sammanhang där personalen inte har utbildning i psykisk ohälsa. ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” är ett utbildningsprogram utformat av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid karolinska institutet. Ursprungligen kommer konceptet från Australien. Syftet med denna intervjustudie är att belysa hur personalen från ett boende, samt biståndshandläggare och värdegrundsledare i Uppsala kommun, vilka i sitt yrkesutövande möter äldre, upplever att de har kunnat använda kunskaperna från utbildningen ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” i mötet med brukare och anhöriga. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med personal. Resultatet från intervjuerna visade på att informanterna har haft nytta av kunskaperna. Informanterna lyfte informationen om den höga suicidrisken bland gruppen äldre, och att våga ställa frågan om brukaren hade tankar på att ta sitt liv, som viktiga kunskaper från utbildningen. Även kunskapen om vart de skall hänvisa de som uppvisar psykisk ohälsa, var värdefull. Dock blev det ett dilemma när informanterna skulle hänvisa till annan vårdinstans, då de visste att det var långa köer dit. Anhöriga kunde också må dåligt vilket blev svårt för informanterna, då det inte ingick i deras uppdrag att hjälpa den gruppen. Hinder för att kunna använda kunskaperna på arbetsplatsen var brist på tid, personaltäthet, bristande kontinuitet bland personalen och att den äldre inte fått biståndsbeslut som innehöll insatser till stöd för personens psykiska mående. Det fanns emellertid ett stort behov av kunskap kring äldres psykiska hälsa i organisationen. / The proportion of older people suffering of mental ill-health is increasing in society. Older people are typically cared for in health-facilities by professionals who often lack knowledge in mental health care. ”Mental health first aid” is a course, developed by The Nation Centre for suicide research and prevention of mental–ill-health (NASP) at Karolinska Institutet Stockholm, based on a concept from Australia. The purpose of this study is to illustrate how staff in housing, assistance officers and developers working in elderly care in Uppsala municipality, experience that they have been able to use the knowledge from the course “Mental health first aid elderly” in meetings with users and relatives. This study is based on nine semi-structured interviews with staff. The results showed that the informants found knowledge gained from the course to be useful. The informants emphasized the high suicide risk among older people and to dare to ask whether the older people had thoughts of committing suicide as important knowledge gained from the course. Also knowledge of where to refer persons who present mental ill-health was valuable. However, it became a dilemma when the staff needed to refer the older people to health care facilities, with long waiting times. Relatives could also suffer from mental ill-health, which was difficult for the staff, as assisting relatives was not part of their field of responsibility. Obstacles which limited the workplace from implementing new knowledge were lack of time, lack of staff, lack of continuity within staffing teams and that the older people had not been granted support for their mental wellbeing. However, there was a need for increased knowledge in the organization about older people’s mental health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-304353 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Ingard, Cecilia |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds