Syftet med denna översikt var att utifrån en kvalitativ utgångspunkt sammanställa vetenskapliga studier för att klargöra hur incels framställs inom den offentliga debatten och forskning. Detta för att redogöra för hur incels kan kategoriseras och kunna bedöma vem som kan eller ska arbeta med incels. Metoden som valdes var en översiktsstudie, samt en kvalitativ innehållsanalys för att sammanställa resultatet. Översikten baseras på sexton vetenskapliga studier samt svensk massmedia, populärkultur samt myndighetsrapporter. Tre teman arbetades fram genom den kvalitativa innehållsanalysen: incels som misogyna terrorister, avhumanisering av kvinnor utifrån radikaliseringsprocessen och kopplingar mellan incels och psykisk ohälsa. Teorier som användes var struktureringsteori samt maskulinitetsteorier. I resultatet framkom att incels hamnar under flera instanser så som socialtjänst, hälso och sjukvård och rättsväsendet beroende på hur de kategoriseras. Studien visar problem som vi anser vara att det i dag inte finns någon given kategorisering förutom incel, vilket gör det svårt att avgöra vilka som ska arbeta med denna problematik. Om incels kan klassas som ett socialt problem hamnar de inom ramen för det sociala arbetet. Men kategoriseras de som terrorister hamnar de i stället inom ramen för rättsväsendet. Att inte ha klara riktlinjer för en grupp med människor och vem som bär ansvaret för dem, gör att de riskerar att “hamna mellan stolarna”, något som kan sluta mycket olyckligt, vilket denna översikt visar. / The purpose of this overview was to compile scientific studies based on a qualitative starting point to clarify how incels are presented in the public debate and research. This is to explain how incels can be categorized and to be able to assess who can or should work with incels. The method chosen was an overview study, as well as a qualitative content analysis to compile the results. The overview is based on sixteen scientific studies as well as Swedish mass media, popular culture, and government reports. Three themes were developed through the qualitative content analysis: incels as misogynistic terrorists, dehumanization of women based on the radicalization process and links between incels and mental illness. Theories used were structuring theory and masculinity theories. The results showed that incels falls into several instances, such as social services, health care and the judiciary, depending on how they are categorized. The study shows problems that we believe are that today there is no given categorization other than incel, which makes it difficult to decide who should work with this problem. If incels can be classified as a social problem, they end up within the framework of social work. But if they are categorized as terrorists, they instead end up within the framework of the judiciary. Not having clear guidelines for a group of people and who is responsible for them, they risk "falling between the cracks", something that can end very unhappily, as this overview shows.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90810 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jonsson, Jonny, Jonsson, Björn |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds