To complete work in a satisfactory manner, the auditor needs to maintain his or her qualifying role; it is required that the auditor is independent. The auditor shall review his or her independence before each assignment and resign if there are circumstances that could upset the trust in his or her independence. The study is based on the scepticism we have that a human being can ever be independent. The thesis aims to obtain valuable insight into the auditor’s independent position by studying the auditor’s approach on independence and the eventual threats they may experience. Furthermore, the purpose is to determine if an auditor can be independent. Through a qualitative method and abductive approach, the study has taken its starting point in the research to supplement the general knowledge with the practice from the auditor’s perspective. Within the institutional context, we have analyzed the empirical data based on three overarching themes; 1. The Swedish Auditing Act’s five threats against independence, 2. Independence in fact and independence in appearance, and 3. The auditor’s practical course of action. The study shows that there are divided opinions about whether an auditor can be independent and that there are patterns that indicate the existence of isomorphism. Likewise, the study shows that threats of friendship and self-examination should not necessarily be seen as a threat but rather as an advantage to conducting a qualitative audit. / För att en revisor ska genomföra ett tillfredsställande arbete och behålla sin kvalitetsstämplande roll krävs det att hen är oberoende. Revisorn ska med stöd av revisorslagens analysmodell pröva sitt oberoende innan varje uppdrag och avsäga sig uppdrag om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hens opartiskhet eller självständighet. Problematiken i studien grundar sig i den skepticism vi har till att en människa någonsin kan vara oberoende. Syftet med uppsatsen är att få en användbar inblick i revisorns oberoendeposition genom att studera revisors synsätt på sin roll och de eventuella hotbilder mot oberoendet som de upplever. Vidare är syftet att reda ut om det överhuvudtaget är möjligt för en revisor att vara oberoende. Studien har genom en kvalitativ metod och abduktiv ansats tagit avstamp ur forskningen för att komplettera det rådande vetandet med praktiken ur revisorers perspektiv. Studien har inom en institutionell kontext analyserat empirin utifrån tre övergripande teman; 1. Revisorslagens analysmodell, 2. Faktiskt och synbart oberoende, och 3. Revisorns praktiska tillvägagångssätt. Studien visar att det finns delade meningar kring huruvida det är möjligt för en revisor att vara oberoende, samt att det föreligger mönster som tyder på existensen av isomorfism. Studien påvisar likaså att vänskaps- och självgranskningshot inte nödvändigtvis bör ses som ett hot, utan snarare som en fördel till att genomföra en kvalitativ revision.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-41658 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Björk, Krister, Johnsson, Julia |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds