<p>The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual’s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.</p><p>This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized. The purpose of this thesis is to exemplify a global trend; the judicalization and its following consequence and implication on the national legal system. The aim is also to evaluate the constitutional protection in Sweden after the propositioned changes of Regeringsformen in a de lege ferenda-perspective.</p><p>The conservative sovereignty of the Swedish people has been challenged by, from national standpoints, xenogeneic thoughts concerning division of power and increased power for the courts, which in turn puts the traditional democratic principles on their edge. An expert commission, Grundlagsutredningen, was put together to review the Swedish constitution, Regeringsformen. The review has resulted in a proposition which questions some important constitutional matters. The expert commission has propositioned a stronger judicial preview through the Swedish legal Counsel Lagrådet, and also suggested a stronger judicial review by changing the possibilities of the courts to try laws against the constitution. These changes, together with the fact that the autonomy and the increased power of the courts are stressed in a new chapter in Regeringsformen, imply that the political power has to take a step back. The development, the judicalization, clearly accentuates the judicial power on behalf of the courts. This in turn increases the protection for the individual’s fundamental human and legal rights. These incentives are of course hard to ignore as the Swedish constitution for once is competing on an international level. The new changes are positive as a corrective against for instance the abuse of power, and only case law can provide us with outcome in a prospective perspective.</p> / <p>Ämnet för denna magisteruppsats i rättsvetenskap är statsrätt och konstitutionell rätt, eller mer specifikt judikalisering, och därmed maktdelning och ökat rättighetsskydd i olika former. Sverige har traditionellt sett haft ett förhållandevis svagt skydd för individuella fri- och rättigheter. Den offentliga makten har varit koncentrerad till regering och riksdag och domstolarna har endast spelat en marginell roll. Inkorporerandet av Europakonventionen för mänskliga rättigheter och EU-rättens allt större inflytande i svensk rätt har medfört att det svenska rättsystemet genomgått förändringar av historiska dimensioner. Den hävdvunna folksuveräniteten har ställts mot artfrämmande tankar på maktdelning och ökad domstolsmakt, vilket i sin tur ställer demokratiprinciperna på sin spets.</p><p>Föreliggande arbete bygger på rättsdogmatisk metod där olika rättskällor tolkats och systematiserats. De rättskällor som i första hand har använts är lagar, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin. Uppsatsen syfte är att beskriva en global trend; judikaliseringen, om dess implikationer på rättsutvecklingen och det politiska livet. Intentionen är vidare att de lege ferenda värdera det svenska grundlagsskyddet efter de föreslagna ändringarna av regeringsformen som nyligen lagts fram i propositionen, [En reformerad grundlag].</p><p>Häri innefattas i synnerhet Grundlagsutredningens arbete med att skapa en samlad översyn av regeringsformen. Grundlagsutredningen har efter ett regeringsdirektiv från 2004 kommit med förslag till en reformerad grundlag. Förslagen tar bland annat sikte på laggranskningen och normprövningen som båda stärks väsentligt i förhållande till tidigare utgångspunkter. Lagrådets förhandsgranskning görs obligatorisk och det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för lag- och normprövning slopas. Dessa ändringar tillsammans med det faktum att domstolsmakten stärks, genom att frigöras från förvaltningen, medför att den politiska makten inskränks till förmån för den judiciella. Utvecklingen, judikaliseringen, som tydligt markerar ökad domstolsmakt och skyddet för den enskilde individens fri- och rättigheter medför således svårignorerade incitament i form av ett stärkt konstitutionellt rättighetsskydd. De nya bestämmelserna i regeringsformen är adekvata och endast praxis kan visa om dessa är tillräckliga i ett nationellt, internationellt och i ett prospektivt perspektivt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:oru-10988 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Andersson Darroudi, Kian |
| Publisher | Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds