Return to search

Arbetslöshet bland utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden : En empirisk analys av vilka kommunala faktorer som kan påverka den höga arbetslösheten bland utrikesfödda

Unemployment amongst Swedish citizens is higher within the group which falls under the designation foreign-born. The aim of this thesis is to examine which municipal factors that can explain the differences in unemployment amongst foreign-born relative to native born.The empirical models are examined with both cross-sectional data for the year of 2010 and panel data for the years of 2002-2012. The examination is implemented through a linear regression analysis of the type Ordinary Least Squares (OLS) and Fixed Effect regressions. A theory section will be presented where the theory on Non-Accelerating Inflation Rate (NAIRU), theories on discrimination and country-specific human capital are illustrated. The result from the cross-sectional data shows that the amount of foreign-born, the level of foreign-born immigrated from Nordic countries have a significant negative effect on unemployment amongst foreign-born. The general unemployment shows a significant positive effect on the unemployment amongst foreign-born. The result from the panel data however shows that the acceptance rate in Swedish for immigrants (SFI) and the highest level for tertiary education also have a significant negative effect on unemployment amongst foreign born. According to the theory of country-specific human capital, an increase in languageskills and education will increase the individual’s human capital and productivity, hencedecrease unemployment amongst foreign-born. This theory also indicates that an increase in the level of foreign-born immigrated from Nordic countries has a lower “cultural distance”,hence easier to integrate into the Swedish labor market. Previous research indicates that an increase of the amount of foreign-born can decrease the unemployment amongst this group through an expansion of social network and employer contacts. According to the theory of NAIRU, the level of equilibrium unemployment is affected by changes in the composition ofthe workforce, hence should affect the unemployment amongst foreign-born in the corresponding direction. This indicates that the integration policy is of importance to bring down the level of NAIRU. / Arbetslöshet är ett omtalat fenomen inom den svenska samhällsdebatten. Arbetslösheten bland Sveriges invånare är högre bland den grupp människor som faller under beteckningen utrikes födda. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunala faktorer som kan förklara skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes- och inrikes födda. De empiriska modellerna testas både med tvärsnittsdata för år 2010 samt paneldata för år 2002-2012. Undersökningen genomförs med en linjär regressionsanalys av typen Ordinary Least Squares (OLS) samt Fixed Effect regressioner. Datamaterialet är av sekundär data från Statistiska centralbyrån(SCB). Ett teoriavsnitt kommer att presenteras där teorin om Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment (NAIRU) samt teorier om diskriminering och land-specifikt humankapital belyses. Resultatet av tvärsnittsdata visar att andelen utrikes födda, andelen invandrade från Norden har en signifikant negativ effekt på arbetslöshet bland utrikes födda samt att den allmänna arbetslösheten har en signifikant positiv effekt på arbetslöshet bland utrikes födda. Resultatet av paneldata visar att även andelen godkända i svenska för i invandrare samt högstaeftergymnasiala utbildningsnivå har en signifikant negativ effekt på arbetslöshet bland utrikesfödda. Enligt teorin om land-specifikt humankapital ökar språkkunskaper samt utbildning individens humankapital och således produktivitet vilket minskar arbetslösheten bland utrikesfödda. Denna teori belyser även att andelen invandrade från Norden har ett lägre ”kulturavstånd” och bör således ha lättare att integrera sig på den svenska marknaden. Detta medför att arbetslöshet bland utrikes födda reduceras. Tidigare forskning tyder på att ökad andel utrikes födda kan minska arbetslöshet bland denna grupp genom ökat socialt nätverkoch arbetsgivarkontakter. Enligt teorin om NAIRU, påverkas jämviktsarbetslösheten av förändringar i arbetskraftens sammansättningar vilket bör medföra en påverkan på arbetslöshet bland utrikes födda i motsvarande riktning. Detta indikerar att integrationspolitiken är av betydelse för att få ner nivån på NAIRU.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-25256
Date January 2014
CreatorsPascha, Dounia
PublisherSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0026 seconds