Bakgrund: I Sverige beräknas att cirka 40% av personer med kognitiv sjukdom vårdas på särskilt boende och innan de flyttar dit är det ofta anhöriga som ger informell omvårdnad i hemmet. Tidigare forskning har visat att vården av en person med kognitiv sjukdom och processen att flytta denne till särskilt boende är påfrestande för anhöriga, med stor risk för att utveckla egen ohälsa. Regeringen har under 2022 beslutat om en anhörigstrategi för att stärka anhörigas rätt till stöd, och Socialstyrelsen publicerade ett kunskapsunderlag för vårdgivare under 2023 i syfte att underlätta implementering av anhörigperspektivet. Därför är det intressant att studera hur sjuksköterskor idag stöttar anhöriga under denna process. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur sjuksköterskor i kommunal verksamhet beskriver stödet de ger till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom under transitionsprocessen från ordinärt boende till särskilt boende, samt om de upplever att det finns förbättringsmöjligheter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Det gjordes 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård och särskilt boende, med minst ett års erfarenhet från ena eller båda verksamheterna. En kvalitativ innehållsanalys med en manifest tolkning gjordes för att få fram ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: 1. Att hjälpa anhöriga ur en ohållbar situation. 2. Att skapa en god relation. 3. Att samverka. 4. Att förhålla sig till brister i verksamheten. Resultatet visade att sjuksköterskorna börjar stötta anhöriga i processen långt tidigare än förväntat och är medvetna om de svåra känslor som anhöriga brottas med innan de fattar beslut om flytt. Sjuksköterskorna på särskilt boende arbetar ofta hårt med att öka tryggheten för anhöriga och göra dem delaktiga, och ett väl fungerande teamarbete är viktigt för ett gott samarbete med anhöriga, liksom att det finns anhörigstödjare att tillgå. De pekade också på att det finns brister i verksamheten, både av organisatorisk och kulturell art, som påverkar stödet till anhöriga negativt. Slutsatser: Studien visade att sjuksköterskor i hög grad är medvetna om de problem och utmaningar som anhöriga står inför när de måste separera från en familjemedlem med kognitiv sjukdom. Studien pekar på förbättringsbehov avseende sjuksköterskors kompetensnivå, rutiner som verkar för ett mer jämlikt tillhandahållande av stöd för anhöriga, samt att sjuksköterskor får mer resurser för denna folkhälsofrämjande verksamhet. / Background: Some 40% of persons with dementia in Sweden live in care homes, and before they move there, are cared for by informal family caregivers in the home. Previous research has shown that the process of caring for a person with dementia and moving them to a care home is taxing for family caregivers, with increased risk of developing health problems of their own. The Swedish government has in 2022 presented a national next-of-kin strategy aiming to strengthen the right to support for family caregivers and Socialstyrelsen published a guide for healthcare providers to implement the next-of-kin perspective in 2023. In this light, it is of interest to study how registered nurses working in homes and care homes support family caregivers today. Aim: The aim of the study is to investigate how registered nurses in the context of elder care, both in ordinary homes and in nursinghomes, describe the support they give to relatives of persons with dementia during the transitionprocess from ordinary living to care home living, and if they see possibilities for improvement. Method: A qualitative interview study with inductive approach was made. There were 13 semistructured interviews made with registered nurses working in home care and care home settings, having at least one year of experience from one or both of the settings. A qualitative content analysis with a manifest interpretation was made to generate a result. Results: The analysis resulted in four main categories: 1. Helping family caregivers in an untenable situation. 2. Creating a good relationship. 3. Cooperation. 4. Relating to the shortcomings of the area of care. The result showed that registered nurses support family caregivers long before expected and are aware of the difficult feelings relatives deal with before they decide on care home living. The nurses in care homes often work hard aiming to create a sense of security and participation for relatives. A well functioning team is a foundation for a good collaboration with relatives, and access to external support is an important resource. The nurses also identified organizational and cultural problems, affecting the support negatively. Conclusions: The study shows that registered nurses are highly aware of the problems and challenges facing family caregivers when needing to separate from a family member with dementia. The study indicates areas of improvement concerning the nurses need for further education, routines that facilitate a higher degree of equal opportunities for relatives, and that the nurses have more resources allocated for this area of preventative public health care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-128482 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Wendelin, Anna, Berg, Viktoria |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds