<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?</p><p>Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.</p><p>Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-3265 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Fezzaga, Lamia |
| Publisher | Södertörn University College, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0017 seconds