Denna kvalitativa studie undersöker hur personalen på Malmös hem- och vårdboende för ensamkommande barn arbetar med institutionaliseringen av ungdomarna utifrån teorier om system, institutionalisering och makt. Många ensamkommande barn kom till Sverige år 2015 och har spenderat cirka tre år av sina liv på institutionerna. I studien kommer författaren fram till att hem- och vårdboendena ses som slutna system där lite interaktion sker med omvärlden. Utifrån det övergår studien till att undersöka institutionaliseringen av ungdomarna med teorier hämtade från främst Goffman. I Goffmans (2012) forskning framkommer att makt är ett vanligt förekommande inslag i slutna institutioner. Därför har författaren inkluderat en analys av framförallt maktteorier tagna från Foucault (1993), där kunskap är lika med makt. De valda teorierna till studien är på flera sätt sammanflätade och författarens ambition har varit att efter två tema disponera teorierna i analysen så att de ska följa en röd tråd genom arbetet. Författaren har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika hem- och vårdboende för att få en djupare förståelse för det arbete som utförs. Målet med studien har varit att lyfta fram de tendenser av institutionalisering personalen identifierar hos ungdomarna för att undersöka hur personalen medvetet eller omedvetet arbetar med det. I studien kom författaren fram till att personalen såg institutionerna som slutna system och att ett större arbete behövdes läggas utanför boendena, detta så att ungdomarnas sociala nätverk skulle bli större och leda till en bättre integration när ungdomarna lämnar institutionen. Det framgick även att personalen försöker att skapa en friktionsfri vardag genom regler och rutiner men att de saknade medel att tillrättavisa ungdomar som inte gjorde vad de skulle. Personalen pekar på det relationskapande arbetet som sitt främsta verktyg till att få ungdomarna medgörliga samt att all personal behöver ha ett gemensamt förhållningssätt och att relationen till ungdomarna därför inte får övergå till att bli för bra. Studien visar även på att personalen uppfattar dokumentationen om ungdomarna som ett viktigt inslag i arbetet även om det skapar ett ojämnt maktförhållande. Det skapade konflikter hos vissa av informanterna i hur de skulle förhålla sig till det omfattande dokumentationskravet vilket för dem upplevdes som en integritetskränkning mot ungdomen. Det kunde även leda till konflikter med ungdomarna som inte ville att allt de sa och gjorde skulle vara tillgängligt för andra att ta del av. / This qualitative study examines how the staff of Malmoe's group homes for unaccompanied children work with the institutionalization of the young people based on theories of systems, institutionalization and power. Many young people came to Sweden in 2015 and have now spent about three years of their lives in the institutions. In line with the system theory, the institutions are seen as closed systems and the work is transformed into theories of institutionalization from mainly Goffman. Goffman's (2012) research shows that power is a common element in closed institutions. Therefore, the author has included an analysis of mainly theories of power taken from Foucault (1993), where knowledge is equal to power. The three chosen theories for the study are in many ways intertwined and the author's ambition has been to use two theories in the analysis so that they follow a red thread through the work. The author has conducted five semi-structured interviews with staff from three different homes and care homes to gain a deeper understanding of the work being performed. The aim of the study has been to highlight the tendencies that can lead to an institutionalization of the young people and how the staff deliberately or unknowingly work with it. In the study, the author came to the conclusion that the staff saw the institutions as closed systems and that greater work was needed outside the dwellings, this so that the young people's social networks would become larger and lead to a better integration when the young people leave the institution. It also emerged that the staff are trying to create a friction-free everyday life through rules and routines but that they lacked the means to reprimand young people who did not do what they were supposed to. The staff points to the relationship-creating work as their main tool for making the young people compliant, and that all staff need to have a common approach and that the relationship must therefore not pass to becoming too good. The study also shows that the staff perceives the documentation about young people as an important element of the work, even though it creates an uneven power relationship. It created conflicts with some of the informants in how they would relate to the extensive documentation requirement, which for them was perceived as a violation of integrity towards the youth. It could also lead to conflicts with the young people who did not want everything they said and did to be accessible to others.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27089 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Schöld, Tanja |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds