Arbetet dominerar många människors liv och att allas rätt till arbete innebär ofta även allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsätter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är att alla som anses vara arbetsföra ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsåtgärder. Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svårare än svenskfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel på en arbetsmarknads- och integrationspolitisk åtgärd kommer uppsatsen att titta på ett integrationsprojekt i Karlstads kommun. I Karlstads kommun är utrikesfödda överrepresenterade bland försörjningsstödstagare. Chefer på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad säger att man tidigare misslyckats med att hjälpa utrikesfödda till arbete och att Karlstad ligger under riksgenomsnittet vad gäller sysselsättning av utrikesfödda. 2008 beslöt sig Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad att prova någonting nytt för att förändra den dåliga statistiken. Tillsammans med bemanningsföretaget Manpower startade Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ett samarbete med syftet att hjälpa utrikesfödda ut i egen försörjning och detta samarbete fick namnet Karlstads Matchning. Bakom Karlstads Matchning finns en stark tro på att det alltid är bättre för människor att arbeta än att vara arbetslös och bidragsberoende. På mindre än ett år fick 55 personer anställningsavtal för ett år via Manpower. Genom att intervjua 15 av de anställda i Karlstads Matchning hoppades jag kunna ta reda på vad de anställda själva tycker om sin situation och hur de upplever Karlstads Matchning. Uppsatsen inleds med en formulering av problembakrund och syfte. Syftet är att utvärdera Karlstads Matchning genom att låta dem som samarbetet berör själva få komma till tals och uttrycka sina tankar, känslor och synpunkter. En annan del av syftet med denna uppsats är att kort sammanfatta och diskutera svensk arbetsmarknads- och integrationspolitik. Även etnisk diskriminering och social exkludering på arbetsmarknaden kommer att beröras. För att läsaren ska få en uppfattning om vilka teoretiska referensramar som uppsatsen utgår från, presenteras inledningsvis arbetets centrala roll inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken genom en rad begrepp och teorier. Sedan följer en presentation av Karlstads Matchning där chefer och initiativtagare till samarbetet fått komma till tals. Metodkapitlet består av en beskrivning av den valda metoden som i grunden är kvalitativ metod med intervjuer som praktisk metod. Kapitlet beskriver hur undersökningen genomförts, etiska dilemman, bearbetning och tolkning av det insamlade materialet samt källkritik och tillförlitlighet. Sedan följer en sammanställning av det insamlade materialet där intervjuerna presenteras i olika teman. Intervjuerna visade på skillnader i svar mellan kvinnor och män och därför har intervjuresultaten presenterats utifrån ett genomgående genusperspektiv. Uppsatsen avslutas genom att ett försök att sammanställa ett övergripande resultat över hur det gått för de anställda och Karlstads Matchning drygt ett år efter att samarbetet inletts. Min personliga tolkning är att Karlstads Matchning har kostat mer än det smakat och att kommunen bör se över sina rutiner innan nya projekt och samarbetet med externa aktörer inleds i framtiden. Femtiofem personer fick anställning i Karlstads Matchning och utav dem har två personer fått tillsvidareanställningar och en person har fått ett sommarvikariat. Trettiofyra personer har gått ut i arbetslöshet. Utifrån intervjuerna med de anställda tycks det vara så att de som har minst med sig gällande utbildning och yrkeserfarenhet anser att Karlstads Matchning haft fördelar för den enskilde, medan övriga är mycket mer kritiska. Vissa personer uttrycker tacksamhet inför möjligheten att få en anställning, andra är oerhört kritiska och missnöjda. Uppsatsen avslutas med en allmän kritisk diskussion kring svensk integrationspolitik och hur den ofta verkar exkluderande snarare än inkluderande. Slutsatsen är att beslutsfattare måste styra om integrationspolitiken så att den på samhällsstrukturell nivå slutar att betona ”invandrarspecifika” problem så att den blir en transparent, inkluderande och naturlig del av arbetsmarknadspolitiken i allmänhet. / Work dominates people’s lives and everybody’s right to work often means that it’s also everybody’s obligation to work. The political system presupposes that everyone who can work also wants to work and should work. In order to receive income support from social services is that everyone who is supposedly able to work should be available to work. Economic support entails a liability to look for work and to agree to labor market measures. Research presented in this essay shows that it is more difficult for immigrants than for native Swedes to establish themselves on the Swedish labor market. As an example of a labor and integration political measure this essay will look at an integration project within Karlstad’s municipality. Immigrants are over-represented amongst people with income support in Karlstad’s municipality. The labor- and social services administration in Karlstad admits that they have previously failed to help immigrants to find work and that they are below the average of Sweden as a whole when it comes to employment rates for immigrants. In 2008 the work- and social services administration therefore decided to try something new to change these statistics. Together with the staffing company Manpower the labor- and social services administration started cooperation with the purpose to help immigrants so that they can economically support themselves. This cooperation got the name Karlstads Matchning. Behind Karlstads Matchning lies a strong belief that it is always better for people to work than to be unemployed and dependent on income support. In less than a year 55 people received one year contracts through Manpower. By interviewing 15 of these people I was hoping to find out what they think about their situation and how they experience Karlstads Matchning. The essay begins with a formulation of the problem background and purpose. The purpose of this essay is to evaluate Karlstads Matchning by letting the people who this co-operation if for speak up and express their thoughts, emotions and standpoints. Another part of the purpose of this essay is to summarize Swedish labor market- and integration politics. Ethnic discrimination and social exclusion will also be discussed. The central role of work within labor and integration politics are presented though a number of theories and concepts in order to give the reader of this essay an idea of which theoretical references this essay is using. Thereafter there is a presentation of Karlstads Matchning together with some thoughts from managers and initiative-takers of Karlstads Matchning. The method chapter entails a short description of the chosen method which base is qualitative with interviews as the practical method. This chapter describes how the examination has been conducted, ethical dilemmas, processing and interpretation of the material that has been collected and reliability and criticism of the used sources. The next chapter consists of an attempt to compile the collected material where the interviews are presented under different themes. The interviews are also presented through a gender perspective as the interviews showed differences in answers between men and women. Thereafter follows a compilation of the overall results of what has happened with the employees and Karlstads Matchning s little more than a year after the co-operation started. My personal interpretation is that Karlstads Matchning has had more costs than benefits and that the municipality should go over their routines before any new projects or co-operations with external parties are started. Two out of 55 people who got employed through Karlstads have moved on to permanent jobs and one person got a temporary summer job. 34 people have moved on the un-employment. The interviews with the employees showed that those who have the least amount of education or work experience are those who appreciated Karlstads Matchning the most, the others are very critical. Some people express their gratitude of having had the chance to get work, others are very critical and discontent. The essay is ended with a general critical discussion about Swedish integration politics and how it often works excluding rather than including. The conclusion is that decision makers must redirect the integration politics so that it on a societal structural level stops pointing out “immigration specific” problems so that it becomes a transparent, including and natural part of labor politics in general.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-4812 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Andersson, Marie |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds