Vid upprepade tillfällen har Integritetsskyddsmyndighetens tillsyn funnit brister i vårdgivares efterlevnad av juridiska krav som avser dokumenterad behörighets-styrning och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys. Dessutom har tillsyn identifierat fall där hälso- och sjukvårdspersonal haft mer behörigheter än vad arbetsuppgiften kräver, vilket medför att patienter saknar det integritetsskydd de har rätt till. Bristerna kan tyda på en osäkerhet hos vårdgivare avseende hur dessa juridiska krav bör tillämpas i praktiken. Därför är studiens syfte att sammanfatta hur regionerna beskriver tillåten åtkomst till patientuppgifter och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys i sina styrande dokument. Studien ska dessutom lyfta fram förslag på hur en behörighetsgrundande behovs- och riskanalys kan genomföras och dokumenteras. Arbetet har bedrivits som en deskriptiv kvalitativ studie med en induktiv ansats, vilken utifrån empiririska data ska besvara studiens frågeställningar. De empiriska data som insamlats avser textuella data i form av styrande dokument som erhållit från 17 av de 21 regionerna genom begäran om allmän handling. För dataanalys av dessa styrande dokument har en konventionell innehållsanalys valt som metod, som på manifest nivå sammanställt innehållet i dessa styrande dokument. Resultatet diskuteras därefter utifrån Integritetsskyddsmyndighetens vägledning samt Da Veiga och Eloffs ramverk för styrning av informationssäkerhet. Resultatet visar både likheter och skillnader i regionernas styrande dokument, exempelvis återfinns beskrivning om tillåten och otillåten åtkomst till patient-uppgifter hos samtliga regioner. Den största likheten avser dock beskrivning av verksamhetschefens ansvar för medarbetarnas behörigheter samt behovs- och riskanalys, där det sista skiljer sig markant från Integritetsskyddsmyndighetens vägledning vilken anger att behovs- och riskanalys ska ske på en strategisk nivå. Resultatet visar dessutom att det inte finns någon generell metod hos regionerna som kan rekommenderas för genomförande och dokumentation av den behörighets-grundande behovs- och riskanalysen. Däremot kan Integritetsskyddsmyndighetens vägledning utgöra ett stöd vid genomförandet av en strategisk behovs- och riskanalys. Slutsatsen är att en behörighetspolicy, tillsammans med en strategisk behovs- och riskanalys, skulle kunna ge stöd vid utformning av en ändamålsenlig och enhetlig behörighetsstruktur. Dessutom kan behörighetspolicyn, tillsammans med resultatet av den strategiska behovs- och riskanalysen, kunna utgöra underlag för krav vid upphandling, utveckling och anpassning av vårdinformationssystem. Genom att kombinera behörighetspolicy och en strategisk analys skulle vårdgivaren kunna uppnå en behovs- och riskbaserad behörighetsstyrning som i slutänden leder till trygghet för patienten utifrån både ett patientsäkerhets- och integritetsperspektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-106073 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Johansson, Angelica |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för medicin och optometri (MEO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds