Den regionala utvecklingspolitikens karaktär har under de senaste decennierna skiftat dramatiskt. Utvecklingen har gått från centralstyrning till allt större regionalt självbestämmande. Från en inriktning på stödinsatser och regional utjämning till en starkare betoning av tillväxt i landets samtliga delar. Begreppet tillväxt har vunnit mark och man talar allt oftare om en regional tillväxtpolitik. Samtidigt som man i stor utsträckning betonar den ekonomiska tillväxten finns också en ambition att bredda begreppet med en ekologisk och social dimension. Tilltron till att man genom statliga interventioner kan styra samhällsutvecklingen i Sverige har länge varit stark och stora resurser har avsatts för satsningar inte minst inom området för regionalpolitik. Själva logiken bakom interventionerna har dock sällan klarlagts. I avhandlingen görs det utifrån en specifik regionalpolitisk insats, nämligen resurscentra för kvinnor. Det blir då tydligt hur regionalpolitiken, i form av policyn bakom interventionen, vilar på motsägelsefulla underliggande logiker vilka praktiken sedan i sin tur måste balansera. Något som i flera fall ger upphov till organisatoriska problem i verksamheten. Resurscentra för kvinnor utgör en regionalpolitisk satsning som funnits sedan mitten av 1990-talet och vars tillkomst och utformning delvis kan förstås mot bakgrund av den utveckling av regionalpolitiken som beskrivits ovan. Inrättandet skedde utifrån att man konstaterat att kvinnor varit missgynnade inom regionalpolitiken. Ett genusperspektiv där man i högre utsträckning tog hänsyn till kvinnors lokala och regionala villkor och förutsättningar efterfrågades därför. Som konsekvens av detta inrättades regionala resurscentra för kvinnor i samtliga län, många lokala resurscentra bildades också. Antalet har varierat över tid men det har i Sverige rört sig om ett hundratal regionala och lokala resurscentra. I avhandlingen står särskilt två län i fokus; Södermanland och Västmanland med två regionala och sjutton lokala resurscentra. Avhandlingen som bygger på en studie av resurscentraverksamheten i Södermanland och Västmanland 2004-2006 visar hur flera av de organisatoriska problem verksamheten i praktiken brottas med kan förstås i relation till en motsägelsefull regionalpolitik. Vid en närmare studie av policyn bakom resurscentra kan den förstås som vilandes på tre olika och delvis självmotsägande underliggande logiker. Logiker som verksamheten i praktiken måste hantera och som många gånger ger upphov till motstridiga krav. / The characteristics of regional development policy during the past decades have altered dramatically. The trend has changed from central control to an increasingly larger regional independence; from a focus on support and regional equalization to a stronger emphasis on growth in all parts of the country. The general emphasis has been on economic growth, but there is also an ambition to widen the concept with an ecological and social dimension. The credence of controlling the development of society by means of interventions by the state has for a long time been strong and great resources have been reserved for interventions, not least in the area of regional development. However, the logic behind these interventions has seldom been investigated. This is done in the thesis in which the logic behind the specific regional policy intervention Resource centers for women is derived. From this perspective it becomes apparent how the regional policy, in the shape of the policy behind the intervention, is based on contradicting logics which the resource centers have to balance. This proves to be an unfeasible balance act where the intrinsic inconsistencies cause organizational problems. Resource centers for women is a regional policy intervention that has been present since the mid 1990s and its establishment and formation can be understood by the background described above. The reason for its founding was that observations had been made that women were disfavored in regional policy. As a result of this, a request was raised of a gender perspective, where women’s local and regional terms were given larger attention. This led to the establishment of Resource centers for women in all Swedish counties; many local resource centers were also founded. The actual number of centers in Sweden has varied over time but there have been around 100 regional and local resource centers. In the thesis, two regions have the center of attention; Södermanland and Västmanland with two regional and 17 local resource centers. The thesis, which is based on a case study of the Resource centers in Södermanland and Västmanland 2004-2006, shows how several of the organizational problems can be understood in relation to a contradicting regional policy. A policy based on three separate and partly contradicting logics that have to be handled in practice by the organization and often is the cause of contradicting requirements.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-14345 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Stenmark, Lina |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, Västerås : Mälardalen University |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Mälardalen University Press Dissertations, 1651-4238 ; 120 |
Page generated in 0.0017 seconds