Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex. att självständiga chefer ser i första hand till sin egen avdelnings bästa, med risken att företagets helhet försummas, uppstå (Lindvall, 2001). Detta resonemang väckte tankar hos oss huruvida de moderna syftena med budget kan förväntas bidra till en lösning på dessa problem.Kan budgetprocessen motivera budgetansvariga till att arbeta hårdare för att den satta budgeten skall uppnås? I teorin sägs att budgetprocessen kan ha en motiverande inverkan på personalen. Syftet med vår studie är att försöka finna belägg för att så är fallet. Bland de moderna syftena med budgetering avgränsar vi oss till motivation. Vi avgränsar oss även till att fokusera på budgetprocessen, och inte på budgetdokumentet. Vår fallstudie är avgränsad till personal med budgetansvar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-297 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Simonsson, Daniel, Sannholm, Mikael |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och informatik, Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och informatik, Trollhättan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds