There have been several studies that have found that history textbooks are not equal when it comes to the representation of men and women. They are characterized by male perspective, where women as individuals and in groups are unapparent. The magazine Historiskan arose as a response to this problem, whose stated purpose is to highlight women in history and creating a gender historiography. When women on the other hand are being highlighted in history, other studies have shown that it is in general only the white Western heterosexual middle-class woman's perspective that historians include. Women of other ethnicity, class and sexuality are excluded. The Swedish schools policy documents expresses that equality must be included in students’ education, and ethnicity, class and sexuality are perspectives to be included in the teaching of history. Based on a qualitative content analysis and intersectional gender theory this essay aims to examine how Historiskan depict women from the social categories; ethnicity, class and sexuality. The result shows that the stories are dominated by white Christian Western women as the norm. Women of different ethnic origin, color and religion exist, to a lesser extent, in which their ethnicity and skin color are more prominent in the narrative. Class and social status is a clear category that explains women's diverse experiences and opportunities. Heterosexuality is the norm, which is depicted as an economic and political agreement between the sexes. The big deviant is the unmarried woman. / Det finns ett flertal utredningar som har konstaterat att läromedlen i historia inte är jämställda. De präglas av manligt perspektiv, där kvinnor som individer och grupp osynliggörs. Tidskriften Historiskan uppstod som ett svar på denna problematik, vars uttalade syfte är att lyfta fram kvinnor i historien och skapa en jämställd historieskrivning. När kvinnor däremot lyfts fram, har andra studier visat att historieskrivningen generellt endast inkluderar den vita västerländska heterosexuella medelklasskvinnans perspektiv. Kvinnor av annan etnicitet, klass och sexualitet exkluderas. I skolans värdegrund uttrycks krav på att jämlikhet ska prägla elevers utbildning, samt ska även etnicitet, klass och sexualitet inkluderas i historieämnet. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och intersektionell genusteori genomförs en granskning av hur Historiskan skildrar kvinnor utifrån de sociala kategorierna; etnicitet, klass och sexualitet. Resultatet visar att berättelserna domineras av vita kristna västerländska kvinnor som utgör normen. Kvinnor av annan etnisk tillhörighet, hudfärg och religion förekommer om än i mindre utsträckning, och där framförallt deras etnicitet och hudfärg uppmärksammas mer specifikt. Klass och social ställning utgör en stark kategori som förklarar kvinnornas skilda erfarenheter och möjligheter. Heterosexualiteten utgör normen, som skildras som en ekonomisk och politisk överenskommelse mellan könen. Den stora avvikaren är den ogifta kvinnan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-42929 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lundqvist, Caroline |
| Publisher | Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds