In conceptualizing Moby-Dick; or, the whale, Herman Melville was both drawn and opposed to the ideas of Ralph Waldo Emerson. Through an analysis of the main characters in MobyDick and Emerson’s writing, it becomes evident that Transcendentalism is embodied in the characterization of the novel’s main characters. I argue that the eventual fates of characters in the novel reveal Melville’s criticism of Emerson’s ideas. Moreover, the depiction of ocean and land as a symbol of the soul in Moby-Dick mirrors Emerson’s idealized relationship between man and nature. However, the ambiguous and horrific nature Melville produces shows that the romantic ideal of Emerson’s is lacking. / I skrivandet av Moby Dick eller valen så kom Herman Melville att både inspireras av och motsätta sig Ralph Waldo Emersons idéer. Genom en analys av huvudkaraktärerna i Moby Dick samt Emersons texter så är det tydligt att transcendentalism finns förkroppsligad i karaktäriseringen av romanens huvudkaraktärer. Jag argumenterar för att karaktärernas slutgiltiga öden i romanen uttrycker Melvilles kritik av Emersons idéer. Vidare så är skildringen av hav och land som en symbol för själen i Moby Dick en spegling av Emersons idealiserade förhållande mellan människa och natur. Emellertid den tvetydiga och fruktansvärda natur Melville skapar visar på bristfälligheten i Emersons romantiska ideal.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-70906 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Myrén, Alexander |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds