Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-13951 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Johansson, Emilia |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds