Genom att konsumentkrediter får nya former, snabblånen och krediter med höga avgifter ökar riskerar konsumenter att bli överskuldsatta. Krediter med påträngande marknadsföring riktas inte allt för sällan mot individer med redan sämre ekonomiska förutsättningar. Individer beviljas även krediter som de egentligen inte har råd att betala tillbaka. Vilket kan vara resultatet av bristfälliga kreditprövningar från kreditgivare. När individer hamnar i en ond cirkel och inte har förmågan att betala avgifter eller amortera på krediter finns risken att de till slut blir överskuldsatta. Emellertid syns inte enbart konsekvenserna av detta på individnivå, då det visats att överskuldsatta personer ofta drabbas av både psykisk och fysiks ohälsa. Utan det syns även på samhällsnivå, med potentiellt lägre arbetsutbud och ett lägre BNP. Dessutom kan de drabbade individernas anhöriga påverkas av problemet. Kravet om kreditprövning vid beviljade av krediter till konsumenter finns i 12 § konsumentkreditlagen. Denna reglering omfattar samtliga kommersiella kreditgivare och syftar till att skydda konsumenter från att ingå mindre lämpliga kreditavtal. Bestämmelsen har vidaretill syfte att skydda konsumenter mot överskuldsättning. Emellertid har inte kreditprövningskravet alltid funnits i konsumentkreditlagen, utan det dröjde till 2004 innan bestämmelsen implementerades i lag. Kravet om kreditprövning finns även i lagen om bank- och finansieringsrörelse. När kreditgivare beviljar krediter till konsumenter är det dock konsumentkreditlagen som ska tas i beaktning. Som komplement till den aktuella lagstiftningen har Konsumentverket och Finansinspektionen utfärdat allmänna råd. I dessa allmänna råd preciserar myndigheterna vilka krav som ställs på kreditgivarna avseende en fullgod kreditprövning. Konsumentverket och Finansinspektionen är de myndigheter som har tillsynsansvaret på kreditmarknaden och ska se till att aktörerna på marknaden efterlever den aktuella lagstiftningen. Myndigheterna har emellertid tillsyn för olika typer av krediter och det har konstaterats att det förekommer vissa skillnader i hur Konsumentverket och Finansinspektionen utför tillsynen. Orsaken till detta kan bland annat beror på att Finansinspektionen och Konsumentverket har instruktioner och regleringsbrev som ser olika ut. Det finns även skillnader i myndigheterna allmänna råd om kreditprövningar. Särskilt angående begreppet ”tillräckliga uppgifter” som uttrycks i 12 § konsumentkreditlagen. Att införa en civilrättslig sanktionsregel som åtgärd vid bristande kreditprövning har under flera år diskuterats. Emellertid har någon sådan bestämmelse aldrig stadgats i lag. Detta då det ständigt argumenterats att en sådan bestämmelse är allt för svårtillämpad och oförutsebar. I SOU 2016:68 diskuteras de fördelar och nackdelar som finns med bestämmelsen. Det har vidare redogjorts för att en civilrättslig sanktionsregel kan ha ett starkt konsumentskydd mot överskuldsättning. De slutsatser som presenteras är att det finns skillnader i hur KOV och FI ställer krav på kreditgivarna under deras tillsyn vid kreditprövningskravet jämfört med kravet som stadgas i lag, särskilt när det gäller begreppet ”tillräckliga uppgifter”. Vidare framgår det att det även finns skillnader i hur tillsynen utförs på kreditmarknaden, där uppfattningen är att det främst finns nackdelar med detta. Slutligen redogörs för att införa en civilrättslig sanktionsregel möjligen skulle kunna minska överskuldsättningen hos konsumenter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-72425 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Brage, Johanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds