Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020. Regeringen har varit tydlig med att barnkonventionen ska inkorporeras för att det på så sätt tydliggörs att barn är ett rättssubjekt med egna specifika rättigheter. Syftet med uppsatsen har varit att utreda vad inkorporeringen kommer att betyda för barn och deras rättigheter samt vad det tredje tilläggsprotokoll skulle kunna innebära för barns klagorätt. Protokollet ger barn rätt att till barnrättskommittén inlämna klagomål om de har fått sina rättigheter kränkta enligt barnkonventionen och de tillhörande fakultativa protokollen. För att uppnå syftet med uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden använts. Resultatet av studien visar tydligt att vid inkorporeringen av barnkonventionen så kommer konventionen att erhålla status av vanlig lag, utan det förstärkta skydd som Europakonventionen har. Med tanke på att speciallag går före allmänt hållen lag kommer troligen annan lag i många fall ha företräde framför barnkonventionens mer allmänt hållna artiklar. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär också att barn kommer att sakna klagorätt och domstolar kommer att sakna en direkt skyldighet att använda sig av barnkonventionens artiklar. Inkorporeringen innebär därför en ”icke-rättighetslag”, då barn får sina rättigheter inskränkta till följd av beslut som är fattade av vuxna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74877 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Åberg, Linda |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds