De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att kvinnorna upplevde mötet med vårdpersonalen som diskriminerande, ångestfullt och oroande. Brist på stöd ledde till känslor av ensamhet och kvinnorna kände sig annorlunda i den nya kulturen. Vårdpersonalen upplevde mötet med kvinnor som genomgått FGM som stressande och såg kvinnorna som okunniga och outbildade. Språkbarriärer var en försvårande faktor i kommunikationen. En god kommunikation och förståelse är viktigt för att skapa ett tryggt vårdmöte. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till såväl kroppsliga som kulturella faktorer. Undervisning om FGM bör inkluderas i samtliga grundutbildningar för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vidare forskning bör belysa interventioner om ökad kunskap om FGM, fokusera på de könsstympade kvinnornas möte med olika vårdprofessioner, samt den åldrande gruppen som genomgått FGM och är i behov av vård. / The last decades a large number of refugees from countries where female genital mutilation (FGM) is practiced have come to countries in the West. The risk in the health care meeting is that the woman gets the wrong diagnosis, therapy and treatment. The aim was to highlight genitally mutilated women's encounters with the health care in the Western world, based on the following questions: how do the women experience the meeting with the caregivers? How do the caregivers experience the meeting with women who have undergone FGM? The study was conducted as a literature study, based on 15 articles with qualitative design. The analysis resulted in seven themes based on the two questions. The results showed that women felt the meeting with caregivers as being discriminatory, anguished and upsetting. Lack of support led to feelings of loneliness and the women felt different in the new culture. The nursing staff felt that meetings with the women were stressful and saw the women as unexperienced and uneducated. Language barriers were an aggravating factor in communication. Good communication and understanding is important in order to create a safe care meeting. The nurse should take into account both physical and cultural factors in order to build a good relationship. Education about FGM should be a part of the basic education of nurses and other health care professionals. Further research should shed light on interventions of increased knowledge about FGM, focus on the mutilated woman's encounter with various health care professions, as well as the aging group who have undergone FGM and is in need of care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-27340 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Johansson, Sofie |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds