Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes. Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln. Parallellt med detta har e-handeln etablerat sig på detaljhandelsmarknaden och de första webbutikerna öppnade i mitten på 90-talet. I början på 2000-talet möjliggjorde bl.a. teknisk utveckling att e-handeln kunde fortsätta växa i hög takt. År 2003 utgjorde e-handeln ca 1 procent av detaljhandelsmarknaden. År 2011 utgjorde den 5 procent. Tillväxten har varit hög även under lågkonjunkturen vilket påvisar styrkan inom denna försäljningskanal. Konkurrensbilden när det gäller dessa två försäljningskanaler är varken svart eller vit. De delar visserligen samma målgrupper i mångt och mycket samt att de har liknande utbud. På detta vis konkurrerar de, men en betydande skillnad har kunnat urskiljas. Köpcentrumen fokuserar mer och mer på att bli mötes- och nöjesplatser vilket innebär en kombination av varor, tjänster och service som e-handeln har svårt att efterlikna. I en undersökning av Svensk Handel framgår det att köpcentrumen verkar ha tagit en stark position inom dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandlarna inom detaljhandeln anser nämligen att köpcentrum är det största hotet både mot dem själva och inom detaljhandeln överlag. E-handeln å andra sidan är mer enkelspårig gällande sitt utbud. Oftast säljer webbutiker endast varor, tjänster eller service. Betoningen ligger dock på varor av sällanköpstypen. Sällanköpshandlarna ansåg tvärtom mot dagligvaruhandlarna att det var e-handeln som var den största utmaningen för dem själva och detaljhandeln som helhet. Vissa anser dessutom att e-handeln fungerar som ett komplement till köpcentrumen vilket också är sant. Ett kort svar på problemställning är att e-handeln i dagsläget inte påverkar köpcentrumen i stor utsträckning eftersom e-handeln än så länge har en relativt liten marknadsandel. Detta kommer troligen förändras på sikt p.g.a. e-handelns starka utveckling. Köpcentrumen bör redan nu planera för hur de ska hantera detta växande ”hot”. Både hot och möjligheter finns. Det största hotet är att e-handeln får mångfaldigt större marknadsandel och att köpcentrumens omsättning blir lidande av detta. Möjligheterna är att nyttja e-handeln som komplement och utnyttja informationsflödet för att konsumenterna slutligen ska konsumera varan i köpcentrumen. Exakt vad som kommer hända är omöjligt att förutspå, men troligen kommer e-handeln har stor inverkan på köpcentrumen och övrig detaljhandel i framtiden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-96268 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Rönnberg Halvorsen, Tobias |
| Publisher | KTH, Bygg- och fastighetsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds