GKN Aerospace Engine Systems i Trollhättan tillverkar bland annat en low-pressure turbine (LPT) case till flygplansmotorer. I slutet av produktionsprocessen av komponenten genomfördes en manuell rengöring som syftade till att tvätta bort smuts som uppkommit under tillverkningen, inte minst från kantbrytning, aktiviteten precis innan rengöringen. För operatörerna, vars uppgift var att manuellt tvätta bort denna smuts, var rengöringen fysiskt krävande och frambringade belastningsskador i armbågar, axlar och rygg. Syftet med detta examensarbete var att empiriskt utreda om DMAIC kan användas för att förbättra både arbetsmiljö och lönsamhet inom samma projekt vid en tillverkningsprocess som har problem med ergonomi. Därför genomfördes en fallstudie på GKN med målet att genom DMAIC definiera och beskriva arbetsmiljöproblemet vid rengöringen av LPT case, samt att ge förslag på ett koncept som skulle förbättra arbetsmiljön vid rengöringen och som samtidigt var ekonomiskt lönsam genom att minska kostnader och öka effektiviteten i tillverkningsprocessen på GKN. Resultatet av att använda DMAIC var ett nytt koncept där rengöring automatiseras i samma aktivitet som våtgradning. Konceptet döptes till våtgradning och robotrengöring (VOR). Våtgradning innebär att mer kylvätska används vid kantbrytning. Därefter genomför samma robot en tvättoperation genom att byta verktyg och vätska. VOR skulle ersätta både kantbrytning och manuell rengöring i produktionsprocessen. Effekterna av VOR blev ej verifierade. Men den tilltänka fördelen med konceptet är framförallt att arbetsmiljöproblemet försvinner eftersom det inte längre skulle finnas behov för manuell rengöring. Utöver det skulle konceptet även ge upphov till eventuella kostnadsbesparingar genom att: Rengöringen kunde genomföras snabbare och mer förutsägbart. Flödeseffektiviteten i produktionsprocessen kunde öka då produkter i arbete (PIA) skulle minska som i sin tur skulle minska kapitalbindningen. Våtgradning är en effektivare form av kantbrytning som skulle minska operationstiden och verktygsförbrukningen. För att implementera VOR behövde en ny robotcell köpas in som kunde hantera kyl- och rengöringsvätska. En sådan cell skulle kosta flera miljoner SEK, men potentiella kostnadsbesparingar skulle återbetala investeringen på 3 år, enligt en grov kostnadskalkyl. Därför indikerar detta att DMAIC kan användas för att förbättra både arbetsmiljö och lönsamhet. Dock behöver VOR implementeras i produktionen för att säkerställa effekterna och med säkerhet kunna påstå att DMAIC verkligen kan användas för att förbättra både arbetsmiljö och lönsamhet inom samma projekt vid en tillverkningsprocess som har problem med ergonomi.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-65347 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hall, Alexander |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds