Bakgrund: Bakgrunden till denna studie grundas i det generella problem som uppstår när elever har med sig varierande förkunskaper från grundskolan. Detta kan i sin tur leda till problematik i gymnasieskolan för lärare som där ska planera undervisning. Det som blir relevant att studera i samband med detta är det urval av innehåll historielärare i mellanstadiet gör i sin undervisning och vilka faktorer som påverkar dem. Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vilka föreställningar och uppfattningar lärare har och hur de planerar och genomför sin undervisning i historia. Vi har även undersökt vilka arbetssätt lärarna använder sig av för att få ett bredare perspektiv på lärares förhållningssätt och uppfattningar kring undervisningen. Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativa tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med fyra olika lärare. Resultat: När intervjumaterialet analyserades upptäckte vi generella mönster i lärarnas föreställningar och uppfattningar kopplat till deras mål och urval av innehåll. Analysen visar att det finns mönster som kan ses som grundläggande för historielärarna som deltog i denna studie. Dessa mönster påverkar och formar undervisningen på olika vis. Gemensamt för lärarna när det gäller dessa mönster var urvalet av innehåll då lärarna baserar sin undervisning exempelvis på eget intresse, elevernas intresse och förkunskaper samt kritiskt tänkande. Denna kanon skiljer sig åt beroende på olika omformningsfaktorer. Lärarna använder sig av en kronologisk historiedidaktik för att strukturera upp detta innehåll. Synen på läromedel och det utrymme det får i undervisningen varierar mellan lärarna. Narrativt berättande visar sig vara den undervisningsform lärarna använder kontinuerligt då de menar att undervisningen blir mer intressant för eleverna. Skillnad visade sig finnas i lärarnas mål då en grupp lärare uttrycker konkreta uttalade mål som delvis har sin grund i läroplanen. Den andra gruppen lärare har mer implicita mål samt en mer erfarenhetsbaserad känsla för läroplanen och därmed baseras lärarnas mål i mindre utsträckning utifrån läroplanen. Gemensamt för lärarna när det gäller målen är att eleverna ska utveckla sitt historiemedvetande och sin identitet och det kan ses som syften med undervisningen. LGR11 visar sig inte vara den mest styrande faktorn för lärarna i deras planering och genomförande av undervisning i historieämnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-8344 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Johansson, Louise, Snapp, Karin |
| Publisher | Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds