European iron production is to a large extent dependant on massive Kiruna type apatite-iron ore deposits. In this contribution, high-temperature magnetite samples from apatite-iron-oxide deposits are investigated by means of Electron Backscattered Diffraction. However, the origin of Kiruna-type deposits is still unresolved. Although magmatic processes are likely, it is not clear how small-scale processes can form giant Kiruna-type deposits. The sample suite consists of magnetite samples from six global apatite-iron-oxide deposits: the famous Kiirunavaara deposit and the Malmberget deposit, both located in northern Sweden, the Grängesberg deposit in south-central Sweden, the iconic El Laco deposit in north-eastern Chile, the Bafq deposit in central Iran, and the Varena deposit in south Lithuania. Fe-O systematics has been conducted to complement existing δ18O and δ56Fe isotope data and ensure magmatic origin of the samples from the Malmberget deposit (n=6) and the Varena deposit (n=2). This is the first effort to characterise magnetite samples from apatite-iron-oxide deposits utilising EBSD. In total, twelve EBSD maps have been produced. Evaluation of the EBSD data have been performed to quantify the preferred orientation of the magnetite crystals. Four deposits, with Kiirunvaara being the prime example, shows no preferred alignment of the magnetite crystals. Whereas the El Laco samples exhibits a strong preferred alignment of {111}. The EBSD data from magnetite samples in equilibrium with a magmatic source indicate that apatite-iron-oxide deposits are formed in both intrusive and extrusive environment and that magmatic crystal accumulation is a key process in aggregating magnetite to form large and even giant Kiruna-type deposits. / Europeisk järnmalmsproduktion är i stor utsträckning beroende av massiva apatit-järnmalmsfyndigheter av Kiruna-typ. I det här arbetet, undersöks magnetitprover av hög-temperaturs ursprung från olika apatit-järnmalmsfyndigheter med Elektron Bakåtspridande Diffraktion. Bildningsmekanismen av apatit-järnmalmsfyndigheter av Kiruna-typ är än idag oklar. Bevisen indikerar magmatiska bildningsprocesser, det är dock fortfarande oklart hur småskaliga magmatiska processer bildar gigantiska apatit-järnmalmsfyndigheter av Kiruna-typ. Provserien består av magnetitprover från sex globala apatit-järnmalmsfyndigheter: den världsberömda Kiirunavaara fyndigheten och Malmberget fyndigheten, båda lokaliserade i Norrbotten, Sverige, Grängesberg fyndigheten i Bergslagen, Sverige, den ikoniska El Laco fyndigheten i nordöstra Chile, Bafq fyndigheten i centrala Iran, och Varena fyndigheten i södra Litauen. För att fastställa ett magmatiskt ursprung och komplettera befintlig δ18O och δ56Fe isotopdata har Fe-O-systematik utförts på magnetitproverna från Malmberget (n=6) och Varena (n=2). Det här är den första dokumenterade EBSD-undersökningen av magnetitprover från apatit-järnmalmsfyndigheter. Totalt tolv EBSD-kartor har producerats. Utvärdering av EBSD-data har utförts för att kvantifiera den föredragna riktningen på magnetitkristallerna. I fyra fyndigheter, med Kiirunvaara som typexempel, uppvisar magnetitkristallerna ingen föredragen riktning, medan magnetitproverna från El Laco uppvisar en tydlig föredragen riktning längs {111}. EBSD-data från magnetitprover i jämnvikt med en magmatiskkälla påvisar att apatit-järnmalmer bildas i både intrusiva miljöer och extrusiva miljöer och att magmatisk ackumulation är en nyckelprocess för att aggregera magnetitkristaller och bilda stora till gigantiska apatit-järnmalmsfyndigheter av Kiruna-typ.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-484572 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Henriksson, Jens |
| Publisher | Uppsala universitet, Mineralogi, petrologi och tektonik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 574 |
Page generated in 0.0016 seconds