Syfte: Syftet med denna studie är att söka djupare förståelse kring hur företag agerar vid företagskriser, vilka strategier de tar till sig. Vidare syftar studien till att bidra till djupare förståelse kring hur kriskommunikation tas emot av konsumenter på sociala medier. Metod: En kvalitativ fallstudie har tillämpats på fyra företag som har genomgått en publik företagskris. Den samlade empirin grundar sig på sekundärdata som har framställts genom en E-forskningsmetod. För att undersöka konsumentresponsen har 100 slumpmässiga kommentarer valts från respektive kommentarsfält för att sedan presenteras i ett ordmoln där de mest kommenterade orden illustreras. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar teorierna: Corporate Apologia, Image Repair Theory och Situational Crisis Communication Theory. Slutsats: Studiens slutsats ger indikationer på att företag ber om ursäkt för händelsen och kommunicerar ut alla beslut som tas rörande den. Det går att antyda att konsumenter reagerar varierande på kriskommunikation där företag enbart ber om ursäkt för den händelsen. Det går även att antyda att konsumenterna till största del har en generellt positiv bild av kriskommunikation där företag kommunicerar ut en handlingsplan, i samband med att företaget tidigare har bett om ursäkt för händelsen. / Purpose: The purpose of the study is to examine how companies use external communication, through different communication strategies during a corporate crisis. Furthermore how customers respond to the company's crisis communication. Methodology: A qualitative case study was applied to four companies that have undergone a corporate crisis. The empirical data is based on secondary data that have been collected through an E-science methodology. To examine the customer response on the crisis communication, 100 random comments were selected from each comment section. The response is presented in a wordcloud where the most frequently used words are illustrated in the cloud. Theoretical framework: The theoretical framework includes the theories: Corporate Apologia, Image Repair Theory and Situational Crisis Communication Theory. Conclusion: The conclusion provides indications that companies apologize for the incident and communicate all decisions made regarding it. It can be suggested that consumers react differently to crisis communication where companies only apologize for that event. It can also be suggested that consumers for the most part have a generally positive image of crisis communication where companies communicate an action plan, in addition to that the company previously has apologized for the incident.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-42247 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Maloparic, Doris, Amanuel, Deborah Milli |
| Publisher | Södertörns högskola, Företagsekonomi, Södertörns högskola, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds