Lärarlegitimationen (proposition 2010/11:20) har sedan dess införande varit en omdiskuterad fråga. Legitimationens vara eller icke vara, vilka lärare den ska vara tillgänglig för och vad som ska krävas för att bli behörig att söka legitimation är alla områden som varit föremål för kritik. Med tanke på den korta tid som kompetensverktyget funnits identifierar jag också en stor lucka i forskningen, något som undersökningen ämnar bidra till att fylla ut. Undersökningen utgår ifrån riksdagsprotokoll och proposition 2010/11:20 som källmaterial med hjälp av konfliktteori som analysmodell. Motivet bakom dessa val är att undersöka och identifiera vilka intressegrupper och intressekonflikter som bidragit till lagförslagets utformande och införande. Resultaten visar flera intressanta aspekter bakom den långa tidsperiod som propositionen befann sig i riksdagens kammare och formades under diskussioner mellan partiernas representanter. Inte minst verkar flera partier blivit mer positiva ju längre fram i processen som propositionen kommit, medan andra partier varit mer drivande i frågan. Utöver detta pekar undersökningens resultat också på att de fackliga organisationerna och framförallt Lärarnas riksförbund varit drivande i frågan och i högsta grad bidragit till dess införande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-276061 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Larsson Winehag, Jonathan |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2015ht01858 |
Page generated in 0.0014 seconds