Denna uppsats undersöker om antalet flyktingar som anlände mellan 2010–2018, under vilket den så kallade ”flyktingkrisen” inträffade, har lett till en ökad opinion för en mer restriktiv flyktingpolitik i Sverige. För att beskriva det utgår uppsatsen både från teorier om hur invandring kan påverka mottagarlandets arbetsmarknad och vilken inverkan kontakter mellan majoritets- och minoritetsgrupper har. För att besvara frågeställningen har ett paneldataset med invånarnas flyktingpolitiska attityder skapats utifrån data från SOM-undersökningarna och flera socioekonomiska kontrollvariabler. Genom att använda både en OLS- och fixa-effekter-modell finner vi att ett större flyktingmottagande uppvisar ett negativt men icke-signifikant samband med en mer generös syn på Sveriges flyktingmottagande. Förändringarna som setts i de flyktingpolitiska attityderna under tidsperioden verkar snarare bero på generella normförskjutningar i hela landet. Att signifikanta resultat saknas kan dock bero på att uppsatsen mäter en för kort period efter flyktingkrisen, vilket vidare studier bör undersöka.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-445904 |
Date | January 2021 |
Creators | Wahlström, Erik, Hagman, Laura |
Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds