The statistics on Swedish teachers' occupational health can be described as troubling. Stress-related mental illness is increasing and teachers are suffering from burnout to a greater extent than other occupational groups. This indicates that new perspectives on prevention of burnout are required. This essay examines whether hope and/or psychological safety can predict work engagement. This against the background that work engagement can be seen as the positive antipode of burnout. Our hypothesis was that hope would have a positive correlation to work engagement. We did not state a hypothesis regarding psychological safety as a result of conflicting empirical data. To answer the research question, a survey was sent out to teachers at one Swedish high school. The questionnaire contained validated instruments. The questionnaire was answered by 63 teachers (response rate: 70%). The data obtained was analyzed using SPSS v. 27 and a multiple regression analysis was performed. The results revealed that hope had a significant positive correlation with work engagement while psychological safety did not have that. This indicates that interventions aimed at increasing teachers' hope could be associated with an improvement in their work engagement. We conclude with a discussion of areas where further research is needed and propose that further research should study hope as a resource in the Job Demands-Resources model. In summary, this study contributes with new knowledge about predictors of work engagement for teachers in a Swedish context. / Statistik om svenska lärares hälsosituation inom arbetslivet kan beskrivas som oroväckande. Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar och lärare lider i högre utsträckning av utbrändhet än andra yrkesgrupper. Detta tyder på att nya perspektiv på förebyggande av stressrelaterad ohälsa krävs. Denna uppsats undersöker huruvida hopp och psykologisk trygghet kan predicera arbetsengagemang. Detta mot bakgrunden att arbetsengagemang kan ses som en motpol till utbrändhet. Vår hypotes var att hopp skulle ha en positiv relation till arbetsengagemang. Vi uttalade ingen hypotes gällande psykologisk trygghet till följd av motstridig empiri. För att besvara frågeställningen skickades en enkät ut till lärare vid en svensk gymnasieskola. Enkäten innehöll validerade skattningsskalor. Enkäten besvarades av 63 lärare (svarsfrekvens: 70%). Den insamlade datan analyserades genom att använda SPSS v. 27 för att utföra en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att hopp har ett signifikant positivt samband med arbetsengagemang medan psykologisk trygghet inte hade det. Detta indikerar att interventioner riktade mot att höja lärares hopp skulle kunna associeras med en ökning i arbetsengagemang. Vi föreslår områden där vidare forskning behövs och föreslår att undersöka hopp som en resurs utifrån Job Demands-Resources-modellen. Sammanfattningsvis bidrar studien med ny kunskap om prediktorer kring gymnasielärares arbetsengagemang i en svensk kontext.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90218 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Elsert, Karin, Dam, Dennis |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds