Att riskera att bli utsatt för hot eller våld på sin egen arbetsplats är det få som reflekterar över då många jobbar inom trygga våldsfria arbetsmiljöer. Men för utsatta yrkesgrupper är detta en problematik som vissa måste handskas med varje dag. Trots att människor utsätts för mer våld i arbetslivet än i något annat sammanhang finns det få svenska studier om detta ämne. På senare år har mer uppmärksamhet givits till denna problematik som medför att fler blir medvetna om våldets utsträckning inom utsatta yrkesgrupper såsom socialarbetare, handelspersonal och lärare. En av de mest utsatta grupperna är vårdpersonal. Syftet med den här studien är att studera hur det arbetsrelaterade våldet ser ut inom vården. Jag ska även studera om jag finner någon skillnad på våldet över tid för att se om jag finner förändringar i hur det anmälda våldet ser ut. Mitt material består av arbetsskadeanmälningar som analyseras med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Förklaringsmodellerna som behandlas i studien är vikten av vårdpersonalens bemötande, vidgade våldsdefinitioner och pojkars offeridentiteter. Tidigare studier om det yrkesrelaterade våldet visar på en ökning av antalet anmälda fall av hot eller våldshändelser till arbetsmiljöverket. En förklaring till det ökade våldet kan vara att anmälningsbenägenheten har förändrats i och med en ökad känslighet för våld. Med denna ökade känslighet följer att fler gränsfall anses som våld och fler lindrigare våldshändelser anmäls. En annan förklaringsmodell beskriver våldet som en följd av nedskärningar, omplaceringar och en stressig arbetsmiljö som bidrar till en opersonlig vård där våld lättare förekommer. Det finns även studier som visar att det är mer än hälften av alla kommunalt anställda inom vården som har varit utsatt för hot eller våldshändelse under de senaste tolv månaderna. Forskning som haft i syfte att belysa kvinnor och mäns utsatthet har funnit resultat som visar att det ofta är männen som utsätts för det värsta våldet. I mina resultat kan man utläsa att de lindrigare skadorna är de mest förekommande för både kvinnor och män. Där det mellan 1987 och 2007 finns en liten ökning av de lindrigare skador som kommit in till arbetsmiljöverket. Vidare visar resultatet att det finns en skillnad på kvinnor och mäns utsatthet då kvinnornas våld i större utsträckning riktas mot armar och händer medan det mot männen riktas mot huvud och ansikte. Männen utsätts även för mer grova skador än vad kvinnorna gör. De flest våldsincidenter sker inomhus där den mest utsatta gruppen inom vården är personal som jobbar inom psykiatrin.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-63429 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Fagrell, Helena |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds