Bakgrund: Ländryggssmärta är en av de vanligaste typerna av muskuloskeletal smärta och den ledande formen av nedsatt funktion världen över. Styrketräning (ST) är en av de vanligaste formerna av konservativ behandling vid kronisk ospecifik ländryggssmärta (CNSLBP). Det saknas rekommendationer för dosering av ST och effekten av olika doseringar är oklar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att kartlägga rapporterade träningsdoseringar vid CNSLBP samt att jämföra effekten av olika doseringar. Metod: En systematisk granskning av randomiserade kontrollerade studier publicerade de fem senaste åren genomfördes efter sökningar i databaserna MEDLINE, CINAHL och PEDro. En kvalitetsbedömning av studierna genomfördes och träningsdosering av styrketräning som behandling vid CNSLBP kartlades och kategoriserades. I inkluderade studier där liknande träningsupplägg med olika dosering jämförts, utvärderades doseringarnas effekt avseende smärtintensitet och funktion. Resultat: Totalt inkluderades sex artiklar. Risken för systematiska fel bedömdes som genomgående låg till medelhög. Träningsdoseringarna kategoriserades som moderata till medelhöga. Enbart en av de sex inkluderade studierna jämförde olika träningsdosering där komponenten intensitet varierats i två grupper. Högintensiv styrketräning uppvisade signifikanta förbättringar avseende funktion och små ickesignifikanta förbättringar avseende smärtintensitet jämfört med den medelintensiva träningsgruppen. Slutsats: Den här litteraturstudien visade att få studier anger träningsdosering av styrketräning som behandling för patienter med CNSLBP. De kartlagda träningsdoseringarna var moderata till medelhöga och liknar doseringarna som rekommenderas för motionärer. Inga slutsatser kunde dras avseende doseringarnas effekt. Framtida kliniska studier med träning som intervention bör definiera styrketräningsdosering vilket anses relevant för såväl forskare som fysioterapeuter i praktiken. / Background: Low back pain is one of the most common musculoskeletal disorders and the leading cause of disability worldwide. Resistance training (RT) is an effective therapeutic modality for the treatment of patients with chronic non-specific low back pain (CNSLBP). However, recommendations of RT dosages is lacking and the effects of different dosages remains unclear. Objective: The objective of this review was to map and evaluate the effectiveness of reported RT dosages for the treatment of CNSLBP. Method: A systematic search for literature was conducted in the databases MEDLINE, CINAHL and PEDro. Dosages were mapped and categorized. Effect sizes of pain intensity and disability were extracted from articles with comparisons between dosages. The risk of bias was judged for the articles, respectively. Results: A total of six articles were included. The dosages were categorized as moderate to medium high. Comparison between dosages was made in one of the included articles. Significant improvements in pain intensity and non-significant improvements in disability in favour of a high intensity group compared to a low intensity training group was found. The risk of bias was consistently judged as low or moderate. Conclusion: This study showed a lack of correctly reported RT dosages. The mapped dosages where corresponding to the recommendations for a healthy population. No conclusions could be drawn upon the effect of different dosages. A clear definition of the RT dosage in future trials is of importance to further investigate the effect of RT as an intervention for the treatment of CNSLBP.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-34371 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Kullberg, Anna, Sandström, Emil |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap, Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds