Kronisk ländryggssmärta är ett tillstånd som orsakar stort lidande för människor världen över. Att leva med ländryggssmärta påverkar flera aspekter av livet samt påverkar personens möjligheter till att upprätthålla god hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk ländryggssmärta. Totalt 12 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att försöka finna orsaken till smärtan och känna missnöje över vården, att smärtan har kontrollen över ens liv, att smärtan påverkar sociala roller och förändrar det sociala livet, att smärtan påverkar ens självuppfattning och hämmar det psykiska måendet, att tillämpa strategier för att hantera smärtan. Resultatet visade att personer som lever med kronisk ländryggssmärtan framför allt hade behov av förståelse, både från andra i sin omgivning och från hälso- och sjukvården. Författarna anser att med stöd av ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan skapa sig en större förståelse för personers unika smärtupplevelser.

Bakgrund: Ländryggssmärta är en av de vanligaste typerna av muskuloskeletal smärta och den ledande formen av nedsatt funktion världen över. Styrketräning (ST) är en av de vanligaste formerna av konservativ behandling vid kronisk ospecifik ländryggssmärta (CNSLBP). Det saknas rekommendationer för dosering av ST och effekten av olika doseringar är oklar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att kartlägga rapporterade träningsdoseringar vid CNSLBP samt att jämföra effekten av olika doseringar. Metod: En systematisk granskning av randomiserade kontrollerade studier publicerade de fem senaste åren genomfördes efter sökningar i databaserna MEDLINE, CINAHL och PEDro. En kvalitetsbedömning av studierna genomfördes och träningsdosering av styrketräning som behandling vid CNSLBP kartlades och kategoriserades. I inkluderade studier där liknande träningsupplägg med olika dosering jämförts, utvärderades doseringarnas effekt avseende smärtintensitet och funktion. Resultat: Totalt inkluderades sex artiklar. Risken för systematiska fel bedömdes som genomgående låg till medelhög. Träningsdoseringarna kategoriserades som moderata till medelhöga. Enbart en av de sex inkluderade studierna jämförde olika träningsdosering där komponenten intensitet varierats i två grupper. Högintensiv styrketräning uppvisade signifikanta förbättringar avseende funktion och små ickesignifikanta förbättringar avseende smärtintensitet jämfört med den medelintensiva träningsgruppen. Slutsats: Den här litteraturstudien visade att få studier anger träningsdosering av styrketräning som behandling för patienter med CNSLBP. De kartlagda träningsdoseringarna var moderata till medelhöga och liknar doseringarna som rekommenderas för motionärer. Inga slutsatser kunde dras avseende doseringarnas effekt. Framtida kliniska studier med träning som intervention bör definiera styrketräningsdosering vilket anses relevant för såväl forskare som fysioterapeuter i praktiken. / Background: Low back pain is one of the most common musculoskeletal disorders and the leading cause of disability worldwide. Resistance training (RT) is an effective therapeutic modality for the treatment of patients with chronic non-specific low back pain (CNSLBP). However, recommendations of RT dosages is lacking and the effects of different dosages remains unclear. Objective: The objective of this review was to map and evaluate the effectiveness of reported RT dosages for the treatment of CNSLBP. Method: A systematic search for literature was conducted in the databases MEDLINE, CINAHL and PEDro. Dosages were mapped and categorized. Effect sizes of pain intensity and disability were extracted from articles with comparisons between dosages. The risk of bias was judged for the articles, respectively. Results: A total of six articles were included. The dosages were categorized as moderate to medium high. Comparison between dosages was made in one of the included articles. Significant improvements in pain intensity and non-significant improvements in disability in favour of a high intensity group compared to a low intensity training group was found. The risk of bias was consistently judged as low or moderate. Conclusion: This study showed a lack of correctly reported RT dosages. The mapped dosages where corresponding to the recommendations for a healthy population. No conclusions could be drawn upon the effect of different dosages. A clear definition of the RT dosage in future trials is of importance to further investigate the effect of RT as an intervention for the treatment of CNSLBP.

Bakgrund: Ländryggen består av fem kotor som är omgiven av en avancerad ligamentapparat samt muskler som ska stabilisera denna instabila konstruktion av leder. Ländryggens främsta funktioner är att vara viktbärande och stötdämpande samt att skydda ryggmärgskanalen och nervrötterna. Orsaker till ländryggssmärta är svaga muskler, senor, ligament, degenerativa förändringar, artros etc. Det är 80% av alla personer som har haft eller kommer att ha ont i ryggen, av dessa utvecklar 20% kroniska besvär. Kronisk smärta är det om personen har haft besvär mer än tre månader. Det finns olika sätt att behandla ländryggssmärta, både med manuella behandlingsformer och träning, det är inte känt vilken behandlingsform som är den mest effektiva. Förutom individerna som drabbas, drabbas också samhället av kronisk ländryggssmärta, 2009 var sjukförsäkringskostnaderna 4144 miljoner kronor. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa resultat av interventionsstudier och undersöka om manuella terapiformer har ett mervärde vid behandling av personer i arbetsför ålder med kronisk ländryggsmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och PEDro. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionskriterierna. Samtliga studier granskades via SBU:s granskningsmall för randomiserade studier. Resultat: Vid granskning av studierna avseende smärta visade fyra signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, två var av medelhögt bevisvärde och två av svagt bevisvärde. Vid granskning av studierna avseende funktion var det fyra som visade signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, en studie erhöll högt bevisvärde och en annan med medelhögt bevisvärde. Vid granskning av studierna avseende livskvalitet var det två studier som visade signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, båda erhöll medelhögt bevisvärde. Konklusion: Det finns indikationer på att manuella behandlingsformer kan ha ett mervärde vid behandling av individer med kronisk ländryggssmärta i arbetsför ålder. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas. / Background: The lumbar spine consist of five vertebrae surrounded by an advanced ligament device and muscles that will stabilize this unstable construction of joints. The lumbar spines main functions are to be weight-bearing and shock absorption, and protection of the spinal cord and the nerve roots. Causes of low back pain are weak muscles, tendons, ligaments, degenerative changes, osteoarthritis etc. There is 80% of all people who have had or will have low back pain, of which 20% of these will develop chronic problems. Chronic pain is if the person has had pain for more than three months. There are different ways of treating low back pain, both with manual therapies and exercise, it is not known which treatment is the most efficient. In addition to the affected individuals, the society also suffers from chronic low back pain. In 2009, health insurance costs were SEK 4144 million. Purpose: The purpose of this systematic literature study was to compile the results of intervention studies and to investigate whether manual therapies have added value in the treatment in people of working age with chronic lumbar pain. Method: A search for literature was made in the medical databases PubMed, CINAHL and PEDro. The search resulted in eight included articles that corresponded to the inclusion and exclusion criterias. All articles were examined through the SBU template for randomized studies. Results: In examination the studies on pain, four of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, two were of moderate level of evidence and two were of weak level of evidence. In examination the studies on function, four of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, one study received high level of evidence and another with moderate level of evidence. In examination the studies on quality of life, two of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, both receiving moderate level of evidence. Conclusion: There are indications that manual treatments may have added value in the treatment of individuals with chronic low back pain in working age. Further research on the subject is requested.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur statisk muskelkontraktion och cold pressor test påverkar kroppsegna smärtreglerande system (”Exercise induced analgesia” (EIA) och ”Conditioned pain modulation” (CPM)) hos patienter med kronisk ländryggssmärta kännetecknad av lumbal myalgi (LM) jämfört med friska kontroller. Försökspersoner och metod: Tjugosex friska köns- och åldersmatchade personer och tjugosex LM-patienter deltog. De utförde standardiserad statisk muskelkontraktion med m. Erector spinae (ME) i form av rygglyft och kontraktion av m. Quadriceps femoris (MQ) i form av knäledsextension. För att bedöma CPM användes sk cold pressor test. Smärttrösklar för tryck (PPTs) mättes över m. Deltoideus (MD), m. Erector spinae (ME) samt över m. Quadriceps (MQ) i vila och under resp. efter kontraktionen/cold pressor test. Under kontraktion mättes PPTs över den arbetande muskeln respektive över de två vilande musklerna. Dessutom undersöktes PPTs och känsligheten för övertrösklig trycksmärta (P7) i vila på 8 olika punkter på kroppen. Resultat: Kvinnliga LM-patienter hade ökad känslighet för trycksmärta (PPT) och övertrösklig trycksmärta (P7) jämfört med köns- och åldermatchade friska kontroller, medan manliga LM-patienter paradoxalt nog hade minskad känslighet för övertrösklig trycksmärta. Beträffande EIA fann vi att LM-patienter och kontroller kunde aktivera lokal EIA under kontraktion med ME. Vi fann dessutom en minskad förmåga hos LM-patienter att rekrytera generaliserad EIA under kontraktion med MQ. Slutligen hade LM-patienterna en normal funktion av CPM. Slutsats: LM-patienter kunde aktivera lokal EIA under kontraktion av ME, men hade mindre effektiv generaliserad EIA jämfört med kontrollerna, trots normal funktion av CPM. Våra resultat tyder på att muskelarbete med smärtande ryggmuskler skulle kunna användas för att minska smärtkänslighet i det drabbade området.