Denna uppsats är en kulturanalys av den svenska fikakulturen. Fika är en social institution i Sverige som innebär att ta en paus från en aktivitet eller bara ta en paus i vardagen för att dricka en kopp kaffe eller annan dryck och äta något sött till i sällskap med vänner, familj, bekanta eller arbetskollegor. Jag undersöker med hjälp av intervjuer, frågeformulär, observationer och arkivmaterial varför en så vardaglig företeelse som fika skulle kunna nomineras som immateriellt kulturarv, hur en eventuell kulturarvsprocess skulle kunna se ut samt vad i fika som eventuellt kan vara immateriellt kulturarv. Jag har även undersökt vad fika innebär för människor och kaffets roll. Vad innebär det om man till exempel inte dricker kaffe men ändå fikar? Resultatet visar att fika, trots begreppets omgärdande normer och regler, kan omtolkas för att passa för stunden och för individen. Begreppet fika skulle kunna bli immateriellt kulturarv då det uppfyller de kriterier Unesco ställer. I fikats fall handlar det inte om att bevara eller trygga; det handlar snarare om att uppmärksamma och synliggöra.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-131388 |
Date | January 2016 |
Creators | Josefin, Arklind |
Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds