Övergödningen är ett av de största miljöproblemen för södra Sveriges inlandsvatten och dess recipient Östersjön. Åtgärdsbehovet för att reducera N och P förlusterna från land till vatten är med andra ord stort. Effekten av en åtgärd är emellertid ofta kopplat till geografiska betingelser vilket gör det svårt att uppskatta den slutliga effekten och därefter prioritera vilka åtgärder som är lämpliga och vart dem skall riktas. I detta examensarbete undersöks effekten av 22 planerade våtmarker inom ett begränsat avrinningsområde i södra Sverige, detta genom att koppla befintliga beräkningsmodeller för N respektive P retention i våtmarker till en hydrologi‐ och vattenkvalitetsmodell. Den ytspecifika avskiljningen av N varierade mellan 64‐610 kg ha‐1 år‐1 vilket motsvarar 4‐66 % av den årligt inkommande mängden till respektive våtmark. Motsvarande siffror för P varierade mellan 2‐21 kg ha‐1 år‐1 respektive 7‐81 %. Den totala effekten på N och P belastningen från avrinningsområdet var relativt låg (4 % av N respektive 11 % av P) vilket dock skall förhållas till att endast en mindre del av de planerade våtmarkerna behandlades i detta arbete. Relaterat till åtgärder såsom att avveckla delar av jordbruket var de simulerade våtmarkerna en betydligt mer gynnsam åtgärd per ytenhet. Emellertid tyder resultaten på att en effektivare och större total avskiljning av N och P bör kunna erhållas genom att reducera storleken på våtmarkerna men samtidigt öka dem till antalet. / Eutrophication is one of the biggest environmental problems in the southern part of Sweden and its recipient the Baltic Sea. The need for measures to reduce N and P losses from land to waters is therefore high. The effect of a measure is often linked to geographical conditions, making it difficult to estimate the final impact and the prioritisation between different measures. This thesis examines the effect of 22 planned wetlands within a defined catchment in the southern part of Sweden, this by linking existing models for N and P retention in wetlands to a hydrology and water quality model. The area specific retention of N ranged from 64‐610 kg ha‐1 year‐1 which was equivalent to 4‐66 % of the annual incoming load to each wetland. The corresponding figures for P ranged from 2‐21 kg ha‐1 year‐1 and 7‐81 % of the incoming load. The overall effect on the N and P loads from the catchment was relatively low (4% of N and 11% of P), but this should be related to the fact that only a small part of the total number of planned wetlands were considered in this thesis. However related to measures such as dismantling parts of agriculture the simulated wetlands were a much more favourable measure per unit area. The results also suggest that a larger and more effective removal of N and P may be obtained by reducing the size of the wetlands while at same time increasing them in number.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-11582 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Petersson, Jan |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds