Syftet med denna uppsats är att analysera olika aktörers motiv bakom beslutet att satsa på fortbildningen matematiklyftet. Det som undersökts är vilken typ av motiv, med en förändring av matematikundervisningen, som framställs som viktiga i besluten som ledde fram till matematiklyftet samt i vilka dokument som de identifierade motiven framkommer. För att undersöka detta har kvalitativ textanalys, inspirerad av diskursanalys, genomförts med utgångspunkt i två regeringsuppdrag till Skolverket, det som föregick utredningen om matematiklyftet samt det som föregick beslutet om matematiklyftet. Förutom dessa beslut har också de olika dokument som besluten refererar till när det kommer till matematikämnets betydelse för matematiklyftet analyserats. Studiens resultat är att aktörerna främst uttryckt tre motiv med att förändra matematikundervisningen som har varit vanligt förekommande i de analyserade dokumenten. Dessa är det ekonomiska motivet, det politiska motivet samt det individuella kompetensmotivet. Förutom dessa tre motiv har även ett fjärde motiv identifierats och det är det motiv som kallas jämställdhetsmotivet. Analysen visar också att dessa motiv förekommer i olika grad hos rapporter skrivna av olika aktörer inom utbildningssystemet. Rapporter från fyra aktörer har undersökts och dessa aktörer är regeringen, Skolinspektionen, Skolverket samt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. I dokumenten finns både likheter och olikheter. Som exempel så tar alla aktörer upp det politiska motivet men det är bara i regeringens dokument som det ekonomiska motivet hittats. Både i Skolinspektionens och i regeringens dokument har det individuella kompetensmotivet påträffats, dock med större utrymme i Skolinspektionens dokument. Efter analysen framkommer det tydligt att det främst finns tre skilda motiv som de olika aktörerna representerar olika mycket. Det första är på en individuell nivå där förändringen syftar till att tillgodose elevernas behov av matematik för att klara sig i det svenska samhället. Det andra och tredje motivet är på en nationell nivå och syftar till att stärka Sveriges resultat i jämförelse med andra nationer när de kommer till internationella undersökningar samt att stärka Sverige ekonomiskt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-259392 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Högare Lann, Sebastian |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2015vt01613 |
Page generated in 0.002 seconds