Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i år 1-3 identifierar elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar val av arbetssätt för att hjälpa och stödja dessa elever. Metod: Jag har valt att undersöka detta genom kvalitativa forskningsintervjuer med 6 kvinnliga pedagoger i år 1-3. Tre av dem har arbetat mer än 20 år i yrket, medan övriga tre inte arbetat i yrket mer än 3 år. Både utbildningsort och arbetsställen skiljer sig åt. Detta för att se om det finns likheter/skillnader vad det gäller identifikation, kunskap, stöd till pedagoger och barn, samt arbetssätt. Resultat: Alla informanter gör någon form av identifiering för att fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter, men vikten av kartläggning skiljer sig åt, mellan de olika informanterna. Några gör fonologiska test redan i förskoleåldern, medan andra gör bokstavskontroll, allteftersom bokstavsinlärningen fortlöper i årskurs 1. Alla informanter tycker att de fått för lite kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. Däremot har de flesta läst specialpedagogik som valbar kurs på högskolan. De informanter som utbildade sig för mer än 20 år sedan anser däremot att de i sin grundutbildning fått mer kunskap om metoder för läs- och skrivundervisning. Pedagogerna anser att erfarenhet och kunskap om elever med läs- och skrivsvårigheter är av stor betydelse, både för identifikation men också för val av arbetssätt. Det stöd de får för egen del, vad det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel genom dialog med specialpedagog/speciallärare och kollegor, anses värdefull. Däremot tycker de flesta att de får för lite stöd, i form av resurstid, till flera av dessa elever. Både erfarenhet, kunskap och stöd för egen del samt resursstöd till eleven är alla faktorer som påverkar val av arbetssätt. De arbetssätt som pedagogerna framhåller som viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter är inlärning genom intresse, lust och uppmuntran, samt att eleverna känner att de lyckas. Vidare behöver dessa elever mer tid, mer struktur samt intensivträning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-1136 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Olesen, Carina |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Trollhättan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds