Denna studie är en textanalys och undersöker det skrivna matematikspråket inom tre innehållsområden; algebra, geometri och statistik för att identifiera språkliga svårigheter. Det skrivna språket har jämförts i tre läroböcker från tre olika bokförlag i gymnasiekursen matematik 2c. Studien baseras på tidigare forskning om vad som karaktäriserar det skrivna skolspråket. De utvalda texterna inom de olika innehållsområdena har analyserats med avseende på abstraktion, informationstäthet, komplexitet och läsbarhet. Abstraktion och informationstäthet analyseras med textanalysmåtten nominalkvot, andel nominaliseringar. Informationstäthet analyseras med andelen substantiv och långa ord. Språket studeras med avseende på dess funktion. De traditionella textanalysmåtten läsbarhetsindex, meningslängd, långa ord, lexikal densitet och ordvariationsindex kvantifieras och analyseras för att studera komplexitet och läsbarhet. Valet av de textanalysmått som analyserats är också en begränsning i studien. Ett ytterligare perspektiv hade tillförts om texten analyserats med avseende på nominaliseringar, sats- och meningskonstruktioner, nominalfrasers uppbyggnad och ordvändning. Det teoretiska ramverket är Hallidays språkutvecklingsmodell, den språkteori Halliday utvecklat utgående från hur språket utvecklas, systemisk funktionell lingvistik tillsammans med Cummins modell för andraspråksutveckling. De olika innehållsområdena och de olika läroböckerna skiljer sig med avseende på de textanalysmått som beräknats. Algebraavsnittet i läroboken Ma 5000 från Natur & Kultur är i jämförelse enklare (nominalkvot 0.98, lexikal densitet 56 %, 25 % substantiv, 28 % långa ord och LIX 35.8). Geometriavsnittet från läroboken Ma2c Origo, Sanoma utbildning är förhållandevis enklare (nominalkvot 2.28, 26 % substantiv, 24 % långa ord, lexikal densitet 45 % med ett beräknat LIX värde 37.5). Statistikavsnittet från läroboken Ma 2c från Liber är det enklaste (nominalkvot 1.68, 26 % substantiv, 34 % långa ord, lexikal densitet 56 %, beräknat LIX 44.5). Det högsta beräknade LIX värdet var algebratexten i Ma 2c från Liber (LIX 49.3). Det lägsta beräknade LIX värdet var Ma 5000 från Natur & Kultur, algebra (35.8). Förslag på ytterligare studier är att analysera gymnasiematematikläromedel dels med avseende på hur innehåll framställs med användandet av olika semiotiska resurser förutom texter även bilder, bildtexter, grafer, symboler och siffror. En ytterligare central frågeställning när det handlar om lärande är; ”Om jag beskriver det jag beskriver på det sätt som jag gör, uppfattas det jag beskriver på det sätt som jag önskar”. Det sistnämnda handlar om skrivar-respektive läsarperspektivet. Resultatet från denna studie visar att det skrivna språket i matematikläroböcker är svårt. Svårighetsgraden varierar inom de olika innehållsområdena och mellan de olika läroböckerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-31591 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Stenbäck, Lena |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds