The purpose of this survey is, among other things, to examine how teachers work with and how they relate to the use of digital tools as an aid for students with reading difficulties, what teachers think of their own digital skills and the advantages and disadvantages of using digital tools as a teaching aid. The National Agency for Education (2018) states that digital tools are today a large part of our society and thus have a great impact on our lives as well as the school. The revised curriculum of 2018 requires teachers to integrate digital tools into their teaching to a greater extent than before. This puts pressure on both teachers and pupil’s digital skills. The data collection method for this study consists of five qualitative interviews with professional teachers who are competent in the Swedish subject in grades 4-6. My results were analyzed with the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism’s approach to learning. The results of the survey show that the teachers believe that digital tools can have a positive impact on learning, provided that they are used with the right approach and that the technology works properly. The survey also shows that the teachers who experience a lot of struggle with the technology are the teacher who seem to have a more negative approach to digital tools in teaching and also that the range and quality vary among the schools. In addition to the above, the results also indicates that all teachers want more education and support in the work with digital tools and also that the education provided in digital competence was not sufficient to provide the teachers with the knowledge they need to be able to use these tools in teaching situations. / Denna undersökning syftar bland annat till att undersöka hur lärare arbetar med och hur de förhåller sig till användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elever med lässvårigheter, vad lärarna anser om sin egen digitala kompetens samt vilka för- och nackdelar som finns vid användandet av digitala verktyg. Skolverket (2018) fastslår att digitala verktyg är idag en stor del av vårt samhälle och har därmed en stor påverkan på våra liv såväl som skolan. Den reviderade läroplanen 2018 kräver att lärare integrerar digitala verktyg i sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta sätter press på såväl lärare som elevers digitala kompetens. Datainsamlingsmetoden för denna undersökning består av fem stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare som är behöriga i svenskämnet i årskurs 4-6. Mitt resultat analyserades med hjälp av det sociokulturella synsättet samt pragmatismens synsätt. Undersökningens resultat visar att lärarna menar att digitala verktyg kan ha positiv effekt på lärandet förutsatt att de används med rätt ansats och att tekniken fungerar som den ska. Undersökningen visar även att de lärare som upplever mycket teknikstrul är de lärare som tycks ha ett mer negativt förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen samt även att utbudet och kvalitén varierar bland skolorna. Utöver ovanstående indikerar även resultatet att samtliga lärare önskar mer utbildning och stöttning i arbetet med digitala verktyg och att de utbildningar som getts i digital kompetens inte varit tillräckliga för att tillgodose lärarna med den kunskap de behöver för att kunna använda dessa verktyg i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78131 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ekbrant, Agnes |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds