In today’s financial markets, volatility is a fundamental concept in regards of the risk assessment of assets and instruments. Financial volatility is commonly used to measure the quantitative aspects of risk and is given a significant amount of attention in past literature and research. The leverage effect refers to the well-established negative relationship between return and future volatility. The relation is usually explained by the increased leverage ratio that arises from a drop in the share price for a firm. A lower price means lower value of the equity and while the debt remains unchanged, the leverage ratio will rise. The leverage ratio affect how risky the equity is from an investor’s perspective, hence affects the volatility of the stock. This paper aims to analyse whether the theory is applicable on the Swedish stock exchange and takes both individual stocks and the OMXS30-index into account. Further theories related to the model is acknowledged in order to enhance the analysis of the findings. The study is performed by a regression model where volatility, estimated through an EGARCH model, represents the dependent variable. Lagged return, together with a number of control variables, constitutes the explanatory variables. The findings claims that the leverage effect is present for individual stocks but can be rejected on the index level. Additionally, significant improvement was noticed when a dynamic approach was added to the model. The conclusions drawn is that the Swedish stock exchange facilitates the leverage effect for individual firms but it is off-set by other theories such as risk-return trade-off and volatility clustering for the index. / I dagens finansiella marknader är volatilitet ett fundamentalt koncept som är ytterst relevant i risk bedömningen av tillgångar och instrument. Finansiell volatilitet används ofta för att mäta risk i kvantitativ form och har på senare tiden uppmärksammats i allt större utsträckning. Leverage effekten (en.”the leverage effect”) refererar till det! väletablerade negativa samband som finns mellan avkastning i nuvarande period och framtida volatilitet. Sambandet mellan dessa faktorer har av många förklarats av en ökning i skuldsättningsgraden för ett företag. Skuldsättningsgraden ökar enligt teorin som en konsekvens av att aktiekursen sjunker, innebärande en värdeminskning av det egna kapitalet, samtidigt som skulderna förblir oförändrade. Skuldsättningsgraden påverkar i sin tur aktiens volatilitet genom en uppfattning av hur stor risk som kan förknippas med en investering i aktien. För att stärka analysen diskuteras, förutom leverage effekten, ett antal teorier som kan relateras till modellen. Uppsatsen syfte är att avgöra om leverage effekten är signifikant applicerbar på den svenska aktiemarknaden, både för individuella aktier samt OMXS30 indexet. Studien utförs genom en regressions modell där volatiliteten, estimerad genom en EGARCH model, representerar den beroende variabeln. Avkastningen i föregående period samt ett antal kontroll variabler utgör de oberoende variablerna. Resultatet visar att leverage effekten har stor applicerbarhet på de individuella aktierna men kan uteslutas på en index nivå. Dessutom ökar relevansen signifikant när en dynamisk angreppsätt adderades till modellen. Slutsatsen är att leverage effekten är närvarande på en individuell nivå men neutraliseras av teorier så som ”risk return trade off” och ”volatilitets klustring” på index nivå.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-246067 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Björklund, Thelma, Jonsson, Hedvig |
| Publisher | KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2018:587, TRITA-ITM-EX-2018 ; 587 |
Page generated in 0.0018 seconds