The purpose of the thesis is to investigate how social workers work regarding the disabled child's participation during the investigation process within the LSS unit. The writers use a qualitative approach with the help of semi-structured interviews, interviewing five social workers who work with children with disabilities in different communities in Västra Götaland County. The results have been analyzed with the help of thematic analysis where three themes have emerged, these three themes have been analyzed in the results with the help of Sheirs (2001) participation model. The results show that children with disabilities have difficulty speaking and that the social workers try to make children with disabilities involved in the decision-making process by using methods and tools that are available in the workplace. The availability of methods and tools depended on which municipality the social workers worked in. The child's disabilities and abilities are described by the LSS administrators in different levels that limit but also to be able to participate in the decision-making process. Another factor that has emerged in the results is depending on what effort is involved in influencing to a large extent how involved children with disabilities can be. In summary, it happens that aids and knowledge of alternative means of communication need to be developed so that children have a greater chance of participating in the decision-making process. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur LSS-handläggare arbetar gällande barnets delaktighet under utredningsprocessen inom LSS-enheten. Skribenterna använder sig av en kvalitativ ansats där de med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat fem LSS-handläggare som arbetar med barn med funktionsnedsättning i olika kommuner i Västra Götalands län. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys där tre teman har framkommit. Dessa tre teman har analyserats med hjälp av Sheirs (2001) delaktighetsmodell. Empirin visar att barn med funktionsnedsättning har svårt att komma till tals och att LSS-handläggarna försöker göra barn med funktionsnedsättning delaktiga i utredningsprocessen genom att använda sig av metoder och verktyg som finns tillgängliga i verksamheten. Tillgängligheten av metoder och verktyg berodde på vilken kommun verksamheten befann sig i. Empirin visade att bristen på hjälpmedel begränsade LSS-handläggarna i att göra barn med funktionsnedsättning delaktiga, därför blev föräldrarna en viktig faktor när det gällde barn som hade svårt att komma till tals eller uttrycka sina åsikter. Barnets funktionsnedsättning och förmåga beskrivs av LSS-handläggarna i olika nivåer som begränsar men även möjliggör barnen att vara delaktiga i utredningsprocessen. En annan faktor som framkommit i empirin är att beroende på vilken insats det handlar om så påverkar det i stor del hur delaktiga barn med funktionsnedsättning kan vara. Sammanfattningsvis så framkommer det att hjälpmedel samt kunskap om alternativa kommunikationsmedel behöver utvecklas så att barn har större chans att bli delaktiga under utredningsprocessen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-18644 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Berisha, Valan, Arifi, Durim |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds