Cirka 35 tusen ton plast beräknas flyta omkring i haven. Där plastkoncentrationerna ärsom störst antas det bero på havsströmmar, nedskräpning från folktäta kuster menäven fiskeredskap som lämnats kvar eller gått sönder till havs. På grund av UVstrålning,saltvatten och kemiska reaktioner vittrar plastpartiklarna sönder och bildardet som kallas för mikroplast. Avsiktligt tillverkade mikroplaster kan även tillsättastill produkter med olika önskvärda egenskaper, exempelvis som en polerande effekt itandkräm och andra hygienartiklar. De plastpolymerer som återfinns mest i haven ärpolyetylen (PE), polypropylen (PP), polystyren (PS) och polyetylen tereftalat (PET).Man har hittat mikroplaster i olika marina livsmedel såsom som räkor, musslor samtolika matfiskar bland annat torsk men även i livsmedel som havssalt. Det är docksvårt att säga hur dessa mikroplaster kan påverka vår hälsa men konsumerar man fiskoch skaldjur finns det en risk att man också konsumerar mikroplaster. Trots attmikroplaster upp till 5 millimeter med största sannolikhet passerar vårtmatsmältningssystem vid konsumtion, finns det ändå risker då tillsatser iplastpolymererna kan vara hormonstörande och cancerogena.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-68743 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Bertilsson, Sabina |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds