Syftet med den här undersökningen är att genom en innehållsanalys analysera dialektmomentet i läromedel. Det som undersöks är vilket urval författarna har valt att göra och om man kan se någon språksociologiskt eller språkhistoriskt perspektiv och vilket omfång dialektmomentet har av läromedlens totala stofftext. Det urval som författarna till läromedlen har gjort jämförs även med vad vetenskapliga handböcker nämner. Arbetsuppgifterna i läromedlen har också undersökts. När det gäller arbetsuppgifterna har fokus legat på att se hur de ser ut och varför de ser ut som de gör. För att besvara frågorna har fyra läromedel och fyra vetenskapliga handböcker valts ut och sedan har en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen gjorts. Som hjälp i den kvalitativa undersökningen har ett kodningsschema som Niklas Ammert utformat används. I den del av undersökningen har fokus legat på vilken framställningstyp som syns tydligast i läromedlen. Till den kvantitativa delen av undersökningen har en modell från Stefan Selander använts. Resultatet visade att de vanligaste framställningstyperna i stofftexterna i avsnitten som behandlar dialektmomentet är den konstaterade och den förklarande. I arbetsuppgifterna är det dock den reflekterande och analyserande framställningstypen som är mest framstående. I arbetsuppgifterna ombes det ofta att eleverna ska reflektera och analysera dialekter utifrån sin egen dialekt. I resultatet visade sig i även att dialektmomenten verkar få ett större och större omfång. Resultatet visade även att det finns språkhistoriska perspektiv i många av läromedlen. Detsamma gäller dock inte det språksociologiska perspektivet som enbart framkommer lite i ett av läromedlen. / The aim of this essay to analyze the dialect section in textbooks using content analysis. What is studied is the selection that the text book authors have made and if one can detect a sociolinguistic or language historical perspective and how much the dialect section make up of the total matter of the textbook. The selection that the authors have made is also compared to what scientific manuals say. Moreover, the work exercises in the textbooks have also been examined. The focus when studying the exercises have been on how they are composed and why. Four textbooks and four scientific manuals have been selected inorder to answer the research questions. Then a quantitative and qualitative content analysis of the textbooks has been carried out. A coding scheme conducted by Niklas Ammert has been used as a guide for the qualitative study and a model by Stefan Selander has been used for the quantitative section. The result showed that the most common type of presentation in the textbook in the sections that include dialects is the confirming and explanatory type. Although, in the exercises it is the reflective and the analyzing type that is the most distinguished one. In the exercises the students are often asked to reflect and analyze dialects based on their dialect. The result showed that the dialect section seems to get an expanding range in the textbooks. The result also showed that there are language historical perspectives in the textbooks. However the result regarding the sociolinguistic perspective is not the same; it only occurs in one of the textbooks.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-55403 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Blidstam, Linnea |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds