Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ≥ 2 mm respektive ≥ 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa? Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ≥ 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år. Mätinstrumentet KT-1000 användes för att registrera knälaxitet mellan dominant och icke-dominant ben. Alla mätningar utfördes av samma testledare och med samma mätinstrument och genomfördes i en standardiserad position inför träning. Statistiska beräkningar utfördes på belastningarna P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb samt ett manuellt maxtest. Data för knälaxitet registrerades och analyserades utifrån bendominans genom ett Mann Whitney U-test. Resultat: Resultatet visade på en liksidig knälaxitet av dominant och icke-dominant ben vid anteriora och posteriora mätningar. Medelvärden varierade mellan 1,91–2,91 mm i posterior riktning med en spridning på 1-4 mm. Motsvarande mätvärden i anterior riktning var 4,03–9,53 mm med en spridning på 4-19 mm. Inga signifikanta sidoskillnader framkom mellan dominant och icke-dominant ben men en ökad knälaxitet uppmättes i dominant ben vid samtliga belastningar i anterior riktning. En sidoskillnad på ≥ 2 mm visade sig hos 16,6-51,8 % av deltagarna beroende på vilken belastning som testades. Av dessa registrerades en ökad anterior knälaxitet i det dominanta benet hos 62,1-81,2 %. Slutsats: Genomförda mätningar av sagittal knälaxitet visade inga signifikanta skillnader gällande asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos kvinnliga fotbollsspelare. Vid belastningen A-MMT uppvisade drygt hälften av deltagarna en individuell sidoskillnad på ≥ 2 mm. Studien belyser vikten av ytterligare forskning för att kartlägga individuella sidoskillnader gällande sagittal knälaxitet. / Aim: The aim of the cross-sectional study was to find out if there were asymmetries between the dominant and non-dominant leg in non-injured female soccer players regarding sagittal knee laxity. The aims were: What´s the anterior and posterior knee laxity in the dominant and non-dominant leg measured with KT-1000 at loads of 20 lb, 30 lb, and a manual maximum test in anterior direction? Is there side-to-side differences in knee laxity between the dominant and non- dominant leg measured with KT-1000 at the anterior and posterior loads of 20 lb, 30 lb and with a manual maximum test in anterior direction? How many of the participants show a side-to-side difference of sagittal knee laxity of ≥ 2 mm and ≥ 3 mm measured with the KT-1000 and how is the frequency between the dominant and non-dominant leg of these distributed? Method: In order to answer the aim of the cross-sectional study 56 female soccer players from division 1-2 participated. All participants were ≥ 18 years old, no previous knee injury and had played football for at least 5 years. The KT -1000 instrument was used to measure knee laxity between the dominant and non-dominant leg. All measurements were performed by the same test leader, with the same test-instrument and in a standardized position. Statistical calculations were performed on loads P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb and a manual maximum test. Data for knee laxity were measured and analyzed by leg dominance through the Mann Whitney U-test. Results: The results of all participants showed an equivalent of knee laxity of dominant and non-dominant leg at the anterior and posterior measurements. Mean values ranged from 1.91 to 2.91 mm in the posterior direction (range of 1-4 mm). The corresponding measured values in the anterior direction were 4.03 to 9.53 mm (range 4-19 mm). No significant side-to-side differences were revealed between the dominant and non-dominant leg but an increased knee laxity was documented in the dominant leg at all loads in the anterior direction. Depending on the load 16.6 to 51.8 % of the participated had a side-to-side difference ≥ 2 mm. 62.1 to 81.2 % of these registered increased anterior knee laxity in the dominant leg. Conclusions: The measurements of sagittal knee laxity revealed no significant differences in the asymmetries between the dominant and non-dominant leg in non-injured female soccer players. At the A-MMT load over half of the participants revealed a side-to-side difference ≥ 2 mm. The study highlights the need for further research to identify individual side-to-side differences regarding sagittal knee laxity.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-3358 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Vokbus, Kenny |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2014:69 |
Page generated in 0.0023 seconds