As a result of the ongoing worldwide pandemic of coronavirus disease the Swedish colleges, adult schools and high schools closed and switched to distance education. Beside the pandemic a report from the Teachers' Union was published in which it was found that many teachers are dissatisfied with the learning management systems used. The digitization of the school thus became a highly relevant area during this time. The purpose of this essay is to investigate the municipal adult education teacher's experience and use of learning management systems and thereby highlight what they see for challenges and opportunities with the learning management systems and if it has an impact on the actual usage. This paper is expected to respond to how teachers in Swedish municipal adult education feel that it is to work with learning management systems. To answer the question, a qualitative starting point is used, where semi-structured interviews have been used. In this study, the theoretical model UTAUT is used to analyze the result. The four constructs from UTAUT are used to categorize and identify the teachers' experiences, to better answer our research question. Ten municipal adult education teachers from four different schools in Västra Götaland, Sweden participated in the study. In the study, we could see that the most common area of use for the learning management system seems to be to communicate and to make materials accessible to students between classes. In addition, we could see that the teachers felt that their level of technical experience were somewhere between medium and high, all had some type of education and training in how to use learning platforms, however, more teachers described that there was a need for more education among colleagues. Advantages of learning management systems that most teachers described were increased efficiency, communication and accessibility, disadvantages that teachers described were legal security, integration, compliance with law and feedback. In general, the teachers seem more positively attuned to the platforms than negative. From the UTAUT model, we could see that all factors affect the teacher's intention and the actual use of the platform positively, however, some parts of the effort expectancy can negatively affect the teacher's intention to use. / I takt med coronautbrottet som startade i Kina och spred sig till stora delar av världen blev resultatet att svenska högskolor, vuxenskolor och gymnasium stängdes ner och gick över till ren distansutbildning. Parallellt med coronautbrottet publicerades en rapport från Lärarförbundet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används. Digitaliseringen av skolan blev därmed ett högt aktuellt område under denna tid. Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärarens upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram vad de tycker finns för olika för- och nackdelar samt vad som påverkar den faktiska användningen. Denna studie förväntas svara på hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar. För att besvara frågeställning används en kvalitativ utgångspunkt, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien används den teoretiska modellen UTAUT för att analysera resultatet. Kärnfaktorerna från UTAUT används för att kategorisera och identifiera lärarnas upplevelser, för att bättre besvara frågeställningen. I studien deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor i Västra Götaland. I studien kunde vi se att det vanligaste användningsområdet för en digital lärplattform verkar vara att kommunicera och för att göra material tillgängligt för eleverna mellan lektionstillfällen. Utöver detta kunde vi se att lärarna ansåg att de befann sig någonstans mellan medel och hög nivå gällande teknisk kunskap, samtliga hade haft någon typ av utbildning och fortbildning i hur de kan använda digitala lärplattformar, dock beskrev flera lärare att det fanns ett behov av mer utbildning bland kollegorna. Fördelar med digitala lärplattformar som de flesta lärare beskrev var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet, nackdelar som lärarna beskrev var rättssäkerhet, integration, förenlighet med lag, och feedback. Överlag verkar lärarna mer positivt inställda till plattformarna än negativt. Utifrån UTAUT-modellen kunde vi se att samtliga faktorer påverkar lärarens intention till och den faktiska användningen av plattformen positivt, dock kan vissa delar i förväntad ansträngning kan påverka lärarens intention till användning negativt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-15267 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hermansson, Andreas, Thornfält, Johannes |
| Publisher | Högskolan Väst, Avd för informatik, Högskolan Väst, Avd för informatik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds