<p>Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-24604 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Björkman, Mattias, Juntti, Ida |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0046 seconds