<p><strong>Problem och syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.</p><p><strong>Metod: </strong>Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.</p>

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor. Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer. Slutsats: Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.

Då det inom fordonsindustrin blivit vanligare med allianser och samgåenden har jag i denna studie valt att undersöka interorganisatoriska relationer. Jag har valt att undersöka hur olika ekonomistyrningsmetoder används i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin. Då leverantörerna inom fordonsindustrin har fått ett större ansvar valde jag att undersöka ekonomistyrningsmetoderna utifrån leverantörers perspektiv. Ekonomistyrningsmetoderna som jag undersökt är target costing, open book accounting och information som underlag i ekonomistyrningen. De olika ekonomistyrningsmetoderna kan karakteriseras av antingen dominans eller ömsesidighet, därför blev det också intressant att undersöka vilka tecken på dominans och ömsesidighet som fanns. Metoden som jag valt för undersökningen är kvalitativ metod, där jag samlat in empiri genom intervjuer. Resultatet från studien visar på att två av ekonomistyrningsmetoderna används i de interorganisatoriska relationerna, vilka visar tecken på både dominans och ömsesidighet.

Private labels play an increasingly important role in the current food retail sector and the growth is driven partially by self-interest from retailers who sees private labels as a strong contributor to the profitability and return on sales. On many of the stores' private labels it does’nt show who the underlying provider is, it only says that the product is made for the store. This leads to the aim of the essay, which is examining whether the grocery stores' customers are aware or not aware of who produces the stores' private labels, if it matters to customers who it is, and if the potential unaware customers choose manufacturer brands in front of private labels and if so, why. Essay problem is: Are grocery stores customers aware of that the stores' private labels have underlying suppliers? If there is a lack of awareness on the issue, will the customers' trust and loyalty to the store and its products change if they become aware? Do the potential unaware customers choose manufacturer brands in front of private labels and if so, why? The authors have used theories in the field of marketing, especially theories of consumer behavior and relationship marketing. The study is based on a quantitative method with a digital questionnaire survey tool to collect data. The survey is based on a convenience sample. The study shows that there is a lack of awareness among the respondents about who produce stores' private labels. The majority of the respondents who were unaware has not change their view on the product or the brands after becoming aware, and they will not change brand. However, more than a fifth of the respondents will vary more, and one-tenth do not know what their choices in the future will look like. This shows that the underlying providers can have a significant role for some, but the majority will stand by its election of manufacturer brands or private labels.

Bostadsbyggandet i Sverige och den svenska bostadskrisen har de senaste åren uppmärksammats av ett stort antal aktörer och en mängd tidningsartiklar och debattartiklar har skrivits och ett flertal utredningar har gjorts.Debatten om byggkostnader och varför det är så dyrt att bygga nytt i Sverige har pågått länge, studier gjorda på senare tid har dock visat på att kostnadsnivån för svenskt bostadsbyggande inte nämnvärt skiljer sig från andra länder i Västeuropa.Idag utgörs 45 % av byggkostnaden av materialkostnader. Detta material köps in från olika leverantörer och varje inköp sker genom en konkurrensbaserad upphandling. Detta får konsekvenser för leverantörerna som i en undersökning gjord av Gadde och Dubois (2000) uppgav att nio av tio förhandsofferter inte ledde till en beställning och att 5 % av deras omsättning lades på att ta fram förhandsofferter till byggbolag.De kostnader leverantörerna har för de nio förhandsofferter som inte leder till en beställning måste de täcka upp för genom högre priser.Uppdragsgivaren för denna studies egna erfarenheter bekräftar bilden av att många förhandsofferter inte leder till beställningar.   Problemet som undersöktes i denna studie var vilken funktion har förhandsofferten i organisationers köpbeslutsprocess. Syftet med studien var att skapa en förståelse för förhandsofferternas betydelse och värde, skapa en förståelse för varför så få förhandsofferter leder till slutofferter och att skapa en förståelse för hur köpbeslutsprocessen ser ut hos uppdragsgivarens kunder. En studie genomfördes där sex intervjuer gjordes med respondenter från svenska byggbolag som i sitt arbete kom i kontakt med förhandsofferter.

<p>Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!</p>

<p>När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer. Företagen är i undersökningen anonyma eftersom frågorna rör strategier som kan klassas som företagshemligheter.</p><p>Uppsatsen utgår både ifrån teorier och ifrån modeller. Teorin om resursberoende förklarar organisationens struktur och beteende gentemot den externa omgivningen. Strategimodeller är exempel på förhållningssätt gentemot leverantören, det vill säga olika metoder att hantera sina leverantörer under olika premisser. Riskfaktorer visar på presumtiva risker vid val av leverantörer, faktorer som bör utredas och värderas. De fungerar även som indikatorer på leverantörens välstånd.</p><p>I undersökningen har vi kunnat identifiera några gemensamma drag när det gäller processen att välja leverantörer och motverka risker. Det framkom att företagen analyserar de risker som är förknippade med leverantörerna, till exempel kvalitet och konkurs. Företagen värderar och kategoriserar leverantörerna för att se vilka inköp och leverantörer som ska prioriteras. Fyra av fem företag använde sig av Kraljic-matrisen. Ett företag sa sig sett ekonomiska vinster med att övergå ifrån ABC-klassificering till Kraljic-matrisen. Långsiktighet och fördjupat samarbete med leverantörerna anses vara den bästa metoden för att säkra sina inleveranser till ett bra pris och minimal risk. Företagen är beredda att hjälpa leverantörerna med att rationalisera processer. Samtliga företagen var överens om att konkurrenskraften påverkades vid val av leverantörer. Huvudargumenten för det var att varorna som köps hos leverantörerna bidrar till mervärde i den färdiga produkten genom status och/eller kvalitet.</p> / <p>When a company is about to choose their suppliers it’s necessary to examine their ability to deliver in time at the correct location and to the agreed quantity and price. If there are any kinds of shortage in these conditions it can lead to delays in production which may even result into a production stop. How do the companies handle the risks that are associated with suppliers? The purpose of this essay is to look into companies’ processes of evaluating the risks when to choose suppliers.</p><p>Data have been collected through interviews with Purchase Managers or people in similar positions. The companies in this study wish to be anonymous because the nature of the questions in the study are concerning business strategies and hence secrets in detail.</p><p>The essay is based upon both theories and economic models. Teorin om resursberoende deals with the structure of the organization and the way it acts towards external interested parties. Strategimodeller is about strategic behaviour against the suppliers. Riskfaktorer are explaining the nature of different risk factors companies have to evaluate when choosing suppliers.</p><p>In the study we have been able to identify some common characteristic behaviour in choosing suppliers and avoiding risks. The study shows that companies analyse the different kinds of risks in the process of choosing supplier, for example quality and economic stability. To see which suppliers that the companies should prefer, they valuate and categorize the suppliers. Four out of five companies used the Kraljic-matrisen. One company claimed to have financial evidence that showed more profit when they used Kraljic-matrisen than with ABC-klassificering</p><p>The study also shows that long term relationship is the best way to secure incoming goods to a good price and minimum risk. If the suppliers start to struggle with technical problems, the companies are prepared to support the suppliers regarding rationalization of the production process, just to secure the companies’ need of goods. All companies in the study agreed that their competitiveness was effected by the choice of suppliers. The main argument regarding competitiveness was that the goods bought from the suppliers could contribute to the end product value by status and/or quality.</p>

Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&amp;M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!

Företagsförvärv har blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för företag att växa och bli mer konkurrenskraftiga. Många tidigare studier har fokuserat på vad som sker organisatoriskt med de företag som slås samman vid ett förvärv, samt hur detta påverkar företagskulturen. Mindre fokus har riktats på vad som händer med de involverade företagens nätverksstrukturer i form av kunder och leverantörer. Syftet med denna studie är därför att studera hur relationer till kunder och leverantörer påverkas av ett företagsförvärv samt undersöka huruvida syftet med förvärvet påverkar eventuella nätverksförändringar. Den metod som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie där fyra företagsförvärv har granskats. Dessa förvärv har studerats genom intervjuer med representanter från både det förvärvande och det förvärvade företaget. Analysen har gjorts med hjälp av en framtagen analysmodell baserad på tidigare teorier kring kundreaktioner vid förvärv, vilken utvidgats till att även innefatta leverantörer. Resultaten i denna studie visar att nätverksförändringar skett i samband med samtliga förvärv. Studien visar även att syftet med förvärvet har en påverkan på eventuella nätverksförändringar.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer. Företagen är i undersökningen anonyma eftersom frågorna rör strategier som kan klassas som företagshemligheter. Uppsatsen utgår både ifrån teorier och ifrån modeller. Teorin om resursberoende förklarar organisationens struktur och beteende gentemot den externa omgivningen. Strategimodeller är exempel på förhållningssätt gentemot leverantören, det vill säga olika metoder att hantera sina leverantörer under olika premisser. Riskfaktorer visar på presumtiva risker vid val av leverantörer, faktorer som bör utredas och värderas. De fungerar även som indikatorer på leverantörens välstånd. I undersökningen har vi kunnat identifiera några gemensamma drag när det gäller processen att välja leverantörer och motverka risker. Det framkom att företagen analyserar de risker som är förknippade med leverantörerna, till exempel kvalitet och konkurs. Företagen värderar och kategoriserar leverantörerna för att se vilka inköp och leverantörer som ska prioriteras. Fyra av fem företag använde sig av Kraljic-matrisen. Ett företag sa sig sett ekonomiska vinster med att övergå ifrån ABC-klassificering till Kraljic-matrisen. Långsiktighet och fördjupat samarbete med leverantörerna anses vara den bästa metoden för att säkra sina inleveranser till ett bra pris och minimal risk. Företagen är beredda att hjälpa leverantörerna med att rationalisera processer. Samtliga företagen var överens om att konkurrenskraften påverkades vid val av leverantörer. Huvudargumenten för det var att varorna som köps hos leverantörerna bidrar till mervärde i den färdiga produkten genom status och/eller kvalitet. / When a company is about to choose their suppliers it’s necessary to examine their ability to deliver in time at the correct location and to the agreed quantity and price. If there are any kinds of shortage in these conditions it can lead to delays in production which may even result into a production stop. How do the companies handle the risks that are associated with suppliers? The purpose of this essay is to look into companies’ processes of evaluating the risks when to choose suppliers. Data have been collected through interviews with Purchase Managers or people in similar positions. The companies in this study wish to be anonymous because the nature of the questions in the study are concerning business strategies and hence secrets in detail. The essay is based upon both theories and economic models. Teorin om resursberoende deals with the structure of the organization and the way it acts towards external interested parties. Strategimodeller is about strategic behaviour against the suppliers. Riskfaktorer are explaining the nature of different risk factors companies have to evaluate when choosing suppliers. In the study we have been able to identify some common characteristic behaviour in choosing suppliers and avoiding risks. The study shows that companies analyse the different kinds of risks in the process of choosing supplier, for example quality and economic stability. To see which suppliers that the companies should prefer, they valuate and categorize the suppliers. Four out of five companies used the Kraljic-matrisen. One company claimed to have financial evidence that showed more profit when they used Kraljic-matrisen than with ABC-klassificering The study also shows that long term relationship is the best way to secure incoming goods to a good price and minimum risk. If the suppliers start to struggle with technical problems, the companies are prepared to support the suppliers regarding rationalization of the production process, just to secure the companies’ need of goods. All companies in the study agreed that their competitiveness was effected by the choice of suppliers. The main argument regarding competitiveness was that the goods bought from the suppliers could contribute to the end product value by status and/or quality.