Revisionsplikten för mindre företag i Sverige avskaffades år 2010 och efter reformen har mindre företag möjlighet att välja själva om de ska anlita revisor eller inte. När företag väljer bort revision påverkas dess intressenter genom att tillförlitligheten i den finansiella informationen minskar. Genom ett kvalitativt angreppssätt syftar denna studie till att undersöka hur bankers och leverantörers kreditbedömningar har påverkats när företag väljer bort revisorn. I studien har vi intervjuat tre mindre banker och två större banker inom Värmland för att få en djupare förståelse för vad de anser om revisionspliktens avskaffande och hur deras kreditbedömningar har påverkats. I urvalet finns också leverantörer och upplysningscentraler som har kontaktats via telefon eller mejl. Resultatet tyder på att det finns en marginell påverkan på bankernas kreditbedömningar av företag som har valt bort revisorn genom mer kontroll och analys, men överlag så är respondenterna positiva till avskaffandet. Leverantörerna nämner att de använder sig av upplysningscentraler vid kreditbedömningar och i upplysningscentralernas upplysningar finns det angivet om företagen har revisor eller inte, men det verkar som att det är upp till leverantörerna själva att avgöra betydelsen av detta. / The mandatory audit for smaller enterprises in Sweden was abolished in year 2010 and after the transition to voluntary audit, smaller enterprises now have the opportunity to choose whether to utilize an auditor or not. When enterprises choose to opt out of audit their stakeholders get affected by that the reliability of the financial information decreases. Through a qualitative approach, the intention of this study is to examine how banks’ and suppliers’ credit assessments have been affected when enterprises opt out of audit. In this study, we have interviewed three smaller banks and two bigger banks in Värmland to gain a deeper understanding of what they think of the abolition of mandatory audit and how their credit assessments have been affected. In the sample, we have also contacted suppliers and credit bureaus by telephone or mail. The results show that there is a marginal effect on the banks’ credit assessments on enterprises that have opted out of audit by more control and analysis, but in overall the respondents are positive to the abolition. The suppliers mention that they use credit bureaus for their credit assessments and in the credit bureaus’ information it’s specified if the enterprises are audited or not but it seems like it’s up to the suppliers to choose the significance of the information.

Titel: Miljövänliga inköp i dagligvaruhandel - En jämförande studie av publika hållbarhetsredovisningar i dagligvaruhandel Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT-17 Författare: Arbnora Dervishaj, Anton Lindén Persson, Erik Lingegård Handledare: Åsa Gustavsson Bakgrund: Hållbarhet beskrivs utifrån tre dimensioner; miljö, social och ekonomi. De utvecklade kraven på de miljömässiga dimensionerna sätter press på verksamheter att ta ett större miljöansvar. Med implementering av miljövänliga produkter har de stora aktörerna inom dagligvaruhandeln stor påverkan på marknaden och branschen har blivit ledande för miljövänlig produktion och konsumtion. Genom dess förmåga att kunna påverka hela produktkedjan betraktas inköpsfunktionen som en nyckelfaktor för att driva verksamheten mot en hållbar utveckling. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och jämföra vad aktörer inom dagligvaruhandeln i Sverige förmedlar inom miljö vid inköpsfunktionen genom publika hållbarhetsredovisningar. Vidare är syftet att presentera ett förslag till ett ramverk för att öka jämförbarheten av hållbarhetsredovisningar. Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Vidare har studien tillämpat ett positivistiskt synsätt samt komparativ undersökningsdesign. Studiens teoretiska referensram är sammanställd från vetenskapliga studier, litteratur samt hemsidor. Datainsamling av empiriskt material har utförts genom publika hållbarhetsredovisningar från fyra aktörer inom dagligvaruhandeln; Axfood AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB och Lidl Sverige KB. Studiens teoretiska referensram och empiriska material analyseras genom mönsterjämförelser mellan urvalet. Slutsats: Studien har identifierat skillnader och likheter i vad som förmedlas angående inköpsprocessen genom publika hållbarhetsrapporter. Genom de genomförda mönsterjämförelserna har ett ramverk operationaliserats utifrån den teoretiska referensramen. Detta ramverk kan användas som en förlängning till de befintliga ramverken för att öka jämförbarheten av prestationer i inköpsfunktionen. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Dagligvaruhandel, Logistik, Inköp, Miljö, Ramverk, Sortiment, Transport, Leverantörer / Title: Green procurement in grocery trade - A comparative study of public sustainability reports in grocery industry Authors: Arbnora Dervishaj, Anton Lindén Persson, Erik Lingegård Tutor: Åsa Gustavsson Context: Sustainability is described based on three dimensions; environment, social and economics. The developed requirements on the environmental dimension put pressure on businesses to take environmental responsibilities. With implementations of environmentally friendly products, the major companies in the grocery trade have a great impact on the market and the industry has become a leader in environmentally friendly production and consumption. Through its ability to affect the entire product chain, the purchasing function is considered a key factor in driving the business towards sustainable development. Purpose: The purpose of this study is to identify and compare what companies in the grocery trade in Sweden present about environment in the purchasing function through their public sustainability reports. Furthermore, the purpose is to present a proposed framework to increase the comparability of sustainability reports. Method: This study applies a qualitative research with a deductive approach. Furthermore, the study has applied a positivistic view and comparative research design. The theoretical framework consists of scientific studies, literature and websites. The data collection of empirical materials has been conducted through public sustainability reports from four actors in the grocery trade; Axfood AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB and Lidl Sverige KB. The theoretical framework and empirical material has been analyzed through pattern comparisons between the selected actors. Results: The authors have identified similarities and differences of the presented material in public sustainability reports regarding purchasing function. A framework has been developed to work as a module to prolong the existing framework and strengthen the comparability. Keywords: Sustainability reports, Grocery trade, Logistics, Purchase, Environment, Framework, Assortment, Transport, Suppliers

Den här studien har undersökt vilken betydelse långvariga relationer har för samarbetsformerna mellan eventföretag och leverantörer i evenemangsprojekt. Studien utförde semistrukturerade intervjuer med eventföretag för att få en djupare förståelse. Sex framgångsrika eventföretag intervjuades, företagen hade antingen blivit nominerade eller vunnit branschtävlingen Gyllene Hjulet. För att skaffa sig en förståelse av vilken betydelse långvariga relationer har för samarbetsformerna har teorier om samarbete utgjort grunden för den teoretiska referensramen. Samarbetsformerna undersöktes med de fem samarbetsvariablerna: avsikt, symmetri av fördelar, interaktion, engagemang och förtroende. Teorier om projektlivscykeln och långvariga relationer förekommer också i den teoretiska referensramen. De fem samarbetsvariablerna undersöktes i projektlivscykelns faser; förstudie, planering och avslut för att undersöka samarbetet innan och efter genomförandefasen i evenemangsprojekt. Teorierna om långvariga relationer är i huvudsak till för att redogöra längden och fördelarna med att ha en långvarig relation. Studien kom slutligen fram till att de långvariga relationerna påverkar samarbetsformerna genom att arbetsprocessen blir effektiviserad och kvalitén på leveransen blir högre. Resultatet innebär att långvariga relationer har en positiv påverkan på samarbetsformerna och det gynnar både eventföretagen och leverantörerna. / This study has examined what significance a long-lasting relationship has for the forms of collaboration between Swedish event companies and suppliers in event projects. This study executed semi-structured interviews with event companies to accomplish a deeper understanding. Six successful event companies were interviewed, the companies had either been nominated or won the industry competition called Gyllene Hjulet. To acquire an understanding of the significance of a long-lasting relationship for the form of collaboration, theories about collaboration were included as the foundation for the theoretical frame of reference. The form of collaboration was analysed with the five collaboration variables: intention, symmetry of benefits, interaction, engagement, and trust. Theories about the project life cycle and long-lasting relationships are also included in the study’s theoretical frame of reference. The five collaboration variables are investigated through the phases in the project life cycle: initiation, planning and closure with the intention to study collaboration before and after the execution phase of the event projects. Theories about long-lasting relationships are mainly applied to define the length of the relationship, as well as what are its benefits. The study finally concluded that the long-lasting relationships affect the forms of collaboration by making the work process more efficient and the quality of the delivery higher. The result investigates that long-lasting relationships have a positive impact on the forms of collaboration, and it benefits both the event companies and the suppliers. Disclaimer this study is written in Swedish.

Studien har syftat till att bidra med kunskap om hur leverantörer inom fordonsindustrin arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att hantera de pågående omvärldsförändringarna inom fordonsindustrin. Fordonsindustrin genomgår för närvarande en omfattande förändring med teknikutveckling och förändrade förutsättningar, vilket påverkar behovet av kompetens och hur industrin arbetar med sin kompetensförsörjning. Detta gäller såväl fordonstillverkare (OEMer) som dess leverantörer. Det finns idag en relativt god bild om hur kompetensomställning hanteras av större, ofta globala företag, men att det finns ett underskott i forskningen om hur små- och medelstora företag (SME) arbetar. Leverantörerna utgör uppemot 50 procent av den totala fordonsindustrin och av dessa är 80 procent SMEs. Mot bakgrund av detta finns det alltså ett behov av att närmare undersöka hur leverantörerna arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Studien har haft en abduktiv forskningsansats innebärande att teoretisk referensram och insamling och bearbetning av data har skett iterativt i en cyklisk process. Detta för att säkerställa en hög grad av tillförlitlighet, relevans och pålitlighet i slutsatserna. Tidigare forskning har bl.a. visat att företag ofta har ett kortsiktigt perspektiv i sitt arbete med kompetensförsörjning där rekrytering, kompetensutveckling och vara en attraktiv arbetsgivare varit viktiga komponenter. Forskningen har vidare visat att det pågår en omställning inom fordonsindustrin med anledning av Industri 4.0 och Industri 5.0 och att detta medför att nya roller och arbetsuppgifter uppstått, vilket driver på ett behov av kompetensomställning. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från 17 leverantörsföretag inom fordonsindustrin har tre utmaningar som leverantörerna upplever och sju strategier som leverantörernas använder sig av för att säkerställa tillgång till rätt kompetens kunnat identifierats. Utmaningarna består av att behålla personal, kunna rekrytera personal med rätt kompetens och att kunna hantera förändringar av kompetensbehov som ett resultat av teknikförändringar. Bland de strategier som används finns utveckling av nya kompetenser, bl.a. genom rekrytering och kompetensutveckling samt att ingå partnerskap med andra företag. Sex övergripande slutsatser har dragits i studien. Dessa är att: 1) Leverantörerna i fordonsindustrin har utmaningar med sin kompetensförsörjning. 2) Det är en stor spridning bland leverantörerna i hur de arbetar med sin kompetensförsörjning. 3) Det är skillnader mellan produktionsföretag och tjänsteproducerande företag avseende utmaningar och strategier. 4) Det krävs ett flertal olika strategier för att leverantörerna ska kunna säkra sin kompetensförsörjning 5) Leverantörerna behöver arbeta med att säkerställa tillgången av flera olika sorters kompetenser för att fortsatt vara konkurrenskraftiga och 6) Kompetensutveckling av befintligt anställda är en central strategi att säkra tillgången till rätt kompetens. / This study has aimed to contribute with knowledge and understanding on how suppliers in the automotive industry works with strategic competence management to handle the ongoing technological changes in the automotive industry. These changes have implications on the competence needs and how the companies work with its competence management processes. This includes manufactures (referred to as OEMs – Original Equipment Manufacturers) and their suppliers. Today, it exists a relatively good understanding on how larger, often global, companies work with skills and workforce transformation, but there is less research on how these are handled by small- and medium enterprises (SMEs). The suppliers in the automotive industry constitute as much as 50 percent of the total industry and 80 percent of the companies are SMEs. Against this background, there is thus a need to further research how the suppliers work with strategic competence management. The study has an abductive research approach which means that the theoretical framework and the collection and processing of data have been carried out iteratively. This is to ensure a high degree of credibility, relevance and dependability of the conclusions. Previous research has shown, among many things, that companies often have a short-term perspective on their competence management initiatives whereby recruiting, on the job-trainings and being an attractive employer have been key components. Previous research further shows that there is an ongoing transition within the automotive industry as a result of Industry 4.0 and Industry 5.0 where new roles and tasks emerge in working places. This drives a competence and skills transformation of the industry. Through semi-structured interviews with respondents from 17 suppliers in the automotive industry, three challenges that the suppliers are facing and seven strategies that they are using,have been identified related to their competence management work. The challenges consist of maintaining staff, recruiting staff with relevant knowledge and skills as well as managing the changes in competence needs as a result of technology changes. Examples of strategies used are development of new competences through recruitment, trainings and to develop partnership with other companies. Six general conclusions have been drawn in the study. These are that: 1) Suppliers in the automotive industry have challenges with their supply of competencies. 2) There is a large gap between different companies on how they work with competence management. 3) There are differences between production companies and service delivery companies. 4) Several strategies are needed for the suppliers to ensure access to relevant competencies. 5) The suppliers need a range of different competencies to stay competitive, and 6) Competence development training of employees is a key strategy to ensure access to relevant competence.

Mobile communication technology has become crucial in shaping the way modern society functions. The evolution of cellular networks has created an increasingly interconnected world, supporting various heterogeneous infrastructures. With the rollout of 5G, cellular networks are not only expected to support social and communication transformations, but also techno-economic growth for various industry, private and enterprise users. The approach of standardizing 5G Radio Access Network (RAN) architecture has been different from previous generations as it calls for more virtualized and software-based approaches that are flexible and open. The concept of Open RAN is a movement for open interfaces between the disaggregation of software and hardware of the RAN. Traditionally, the RAN market has been dominated by a handful of incumbent vendors deploying purpose-built RAN solutions. However, Open RAN enables an ecosystem that invites multiple-vendor solutions and creates a completely different market dynamic. This thesis explored the competitive conditions for incumbent and small vendors in the Open RAN ecosystem. This was also answered within the context of scale economies of vendors and implications of enterprise solutions in Open RAN. The study applied an exploratory and inductive approach where the researcher analyzed literature, as well as conducted interviews with several industry experts. The conclusions of the study suggests that incumbent vendors will lose shares in the RAN market as they will have to compete with smaller vendors that try to establish themselves. It was also suggested that the current immature state of Open RAN is not suitable for mission-critical deployments, but is instead a more viable option for software-based enterprise solutions. Further, it is suggested that dynamic relationships between incumbents and smaller vendors is necessary in order to drive the development of Open RAN. / Mobil kommunikationsteknik har blivit avgörande för utformandet av det moderna samhället. Utvecklingen av cellulära nätverk har skapat en alltmer sammankopplad värld som stödjer olika heterogena infrastrukturer. Med utbyggnaden av 5G förväntas cellulära nätverk inte bara stödja sociala och kommunikationstransformeringar, utan även tekno-ekonomisk tillväxt för olika industri-, privat- och företagsanvändare. Tillvägagångssättet att standardisera 5G radioåtkomstnätverk (RAN) arkitektur har varit annorlunda än tidigare generationer eftersom det kräver mer virtualiserade och mjukvarubaserade metoder som är flexibla och öppna. Konceptet bakom öppna RAN (Open RAN) är en rörelse för öppna gränssnitt mellan uppdelningen av mjukvara och hårdvara i RAN. Traditionellt har RAN-marknaden dominerats av ett fåtal etablerade leverantörer som implementerar specialbyggda RAN-lösningar. Open RAN möjliggör dock ett ekosystem som öppnar upp för multileverantör lösningar och skapar en helt annan marknadsdynamik. Den här uppsatsen undersökte konkurrensvillkoren för etablerade och små leverantörer i Open RAN-ekosystemet. Detta besvarades också inom ramen för skalfördelar för leverantörer och implikationer av företagslösningar i Open RAN. Studien tillämpade ett explorativt och induktivt tillvägagångssätt där forskaren analyserade litteratur, samt genomförde intervjuer med flera branschexperter. Slutsatserna av studien tyder på att etablerade leverantörer kommer att förlora andelar på RAN-marknaden eftersom de kommer att behöva konkurrera med mindre leverantörer som försöker etablera sig. Det föreslogs också att det nuvarande omogna tillståndet för Open RAN inte är lämpligt för kritiska RAN-lösningar, istället är det ett mer genomförbart alternativ för mjukvarubaserade företagslösningar. Vidare föreslås det att dynamiska relationer mellan etablerade och mindre leverantörer är nödvändiga för att driva utvecklingen av Open RAN.

The continuous advances and prevalence of embedded systems, being systems consisting of both hardware and software put together, provides a great challenge for industrial companies. Due to the increasing need of complex products to meet the demands of customers, companies more often need to source software from external suppliers. Software has the characteristic of being a product which is difficult to specify as it has the ability to iteratively update itself according to the changing environment, making it hard to determine precisely what it will look like at the beginning of its development. As a result, traditional waterfall contracts, for which the intention is to set clear specifications early on, are often not suitable for developing systems including software. Therefore, the need for flexible contracts, called agile contracts, among industrial companies is emerging to support new technological applications. The purpose of this thesis was to examine what the main challenges are when implementing agile contracts in industrial companies who are purchasing embedded systems, and how these challenges can be mitigated or rectified. This was done by an empirical study in the form of interviews with various relevant actors. Firstly, employees from an industrial company looking to implement agile contracts within its procurement processes to support its embedded system purchases were interviewed. The respondents expressed their concerns and perceived challenges with introducing agile contracts to their business. Then, to answer the challenges interviews were conducted with people who were knowledgeable within the topic of agile contracts. Also, a benchmark, a literature review and a theoretical framework have been performed to analyse previous findings within this research area. This thesis identified nine main challenges being Risk Management, Payment Model, Time Aspect, Communication, Embedded Systems, IP-Rights, Supplier Management, Mindset & Knowledge and Future. Each of these challenges was answered separately, but it was found that some answers overlapped between different challenges. The most prevalent challenge was regarding communication, as a successful relationship built on sufficient collaboration and trust lays a foundation for all the other challenges to be managed more easily. Another recurrent theme was that all involved parties must understand precisely what an agile contract implies in order to make beneficial decisions to manage all the challenges. / De kontinuerliga framstegen för inbyggda system, som består av både hårdvara och mjukvara sammansatt innebär en stor utmaning för industriella företag. På grund av det ökade behovet av mjukvara för att möta kundernas efterfrågan behöver företag köpa in mjukvara från externa leverantörer. Mjukvara är svårt att specificera eftersom det har förmågan att iterativt uppdatera sig själv i enighet med den förändrade miljön. Detta gör det svårt att i ett tidigt skede av ett projekt fastställa exakt hur produkten ska vara utformad. På grund av detta är traditionella kontrakt, som ofta följer vattenfallsmodellen för vilken avsikten är att tidigt sätta tydliga kravspecifikationer, sällan lämpade för att köpa in inbyggda system. Därav uppstår behovet av agila kontrakt bland industriföretag för att stödja nya tekniska tillämpningar. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka de huvudsakliga utmaningarna är gällande att implementera agila kontrakt på ett industriföretag som köper in och utvecklar inbyggda system samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Detta gjordes i form av en empirisk studie med relevanta aktörer, främst inom ett industriföretag som avser att implementera agila kontrakt i sin inköpsprocess för att effektivisera inköp av inbyggda system. Först intervjuades medarbetare som idag köper in inbyggda system. Dessa fick uttrycka sina tveksamheter och utmaningar kring att implementera agila kontrakt i sin inköpsprocess. Efter det utfördes mer strukturerade intervjuer med kunniga personer inom agila kontrakt med målet att hitta lösningar till de tidigare identifierade utmaningarna. Dessa intervjuer i kombination med en litteraturstudie, ett teoretiskt ramverk och en benchmark användes för att analysera och besvara de identifierade utmaningarna. Denna avhandling identifierade nio huvudsakliga utmaningar från de explorativa intervjuerna; Riskhantering, Betalningsmodell, Tidsaspekt, Kommunikation, Inbyggda System, IP-Rättigheter, Mentalitet & Kunskap samt Framtid. Dessa utmaningar har alla blivit besvarade separat men det fastställdes tidigt att de finns tydliga överlappningar mellan utmaningarna. Den vanligaste överlappningen var angående kommunikation då en framgångsrik relation byggd på samarbete och förtroende lägger grunden för att alla andra utmaningar lättare ska kunna bemötas och lösas. Ytterligare ett återkommande tema var att alla parter måste förstå exakt vad ett agilt kontrakt innebär och hur det fungerar för att kunna fatta rätt beslut och hantera övriga utmaningar.

Covid-19 pandemin är en enorm hälsokris som kom att påverka hela världen och har fått större konsekvenser än andra kriser. En trend som innefattar mer risker för Supply Chain är att fler företag väljer att outsourca produktionen, vilket skapar känsligare Supply Chains eftersom de blir längre och därmed mer komplexa. Den osäkra omvärlden sätter hög press på utveckling och anpassning av Supply Chains, vilket har blivit högst aktuellt eftersom trender kommer och går, kriser sker allt oftare och det har blivit tuffare att skapa konkurrensfördelar. För att snabbt kunna anpassa kedjan till eventuella avvikelser eller störningar är hanteringen av risker inom fordonsindustrin extremt viktig. Syftet med studien är att studera hur stora svenska företag inom fordonsindustrin har påverkats av Covid-19 pandemin. Även vilka Supply Chain Risk Management åtgärder som fordonsföretagen har vidtagit för att vara motståndskraftiga under pandemin har analyserats. I denna undersökning genomfördes en flerfallstudie i och med att företagen och dess kontext spelade roll för att besvara syftet. Studien antar en kvalitativ studie där ett abduktivt angreppssätt har använts. Vidare har sex semistrukturerade intervjuer genomförts, vilka samlades in genom både ett snöbollsurval och ett målstyrt urval. I studien kan man dra tydliga slutsatser att samtliga företag i stor utsträckning under Covid-19 utnyttjat dual eller multiple sourcing som ett sätt att säkra upp leveranser och undvika störningar. En majoritet av företagen har prioriterat att bygga upp djupare relationer och har utvecklat partnerskapen med deras leverantörer under pandemin, vidare satte de även högre press på leverantörerna och förväntade sig mer av dem. Pandemin har även medfört en utökning av säkerhetslagret för att säkra upp, speciellt för kritiska komponenter. Sammanfattningsvis är det troligt att det från och med nu och framöver kommer vara mycket resurser som läggs på SCRM och att detta område kommer få större betydelse för dessa företag framåt. Företag som ej anpassar sig med exempelvis agila arbetssätt, relationsbyggande och tar dessa risker på allvar kommer stå inför stora ekonomiska och organisatoriska utmaningar. / The Covid-19 pandemic is a huge health crisis that affected the whole world and has had greater consequences than other crises. A trend that includes more risks for Supply Chain is that more companies choose to outsource production, which creates more sensitive Supply Chains because they become longer and thus more complex. The uncertain world is putting a lot of pressure on the development and adaptation of Supply Chains, which has become highly topical as trends come and go, crises occur more and more often, and it has become tougher to create competitive advantages. To be able to quickly adapt the chain to any deviations or disruptions, the management of risks in the automotive industry is extremely important. The purpose of the study is to study how large Swedish companies in the automotive industry have been affected by the Covid-19 pandemic. The Supply Chain Risk Management measures that vehicle companies have taken to be resilient during the pandemic have also been analyzed. In this study, a multiple case study was conducted since the companies and their context played a role in answering the purpose. The study assumes a qualitative study where an abductive approach has been used. Furthermore, six semi-structured interviews were conducted, which were collected through both a snowball selection and a goal-directed selection. Clear conclusions that can be drawn in this study is that all companies to a large extent used dual or multiple sourcing to secure deliveries and avoid disruptions during the pandemic. Many companies have prioritized relationship building and the development of partnerships as the most important parts of their outsourcing work during the pandemic as well. One can also see a result that companies have put higher pressure and expected more from their suppliers and at the same time increased their security stock. In summary, it can be said that it probably coincides that from now onwards a lot of resources will be invested in SCRM and this area will have a significant share for these companies. Companies that do not adapt with, for example, agile working methods, relationship building and taking the risks seriously will face major financial and organizational challenges.

Cybersecurity threats have grown to become a global threat to private actors and states. While work processes are becoming more efficient, rapid technological developments are exposing network and information systems to vulnerabilities. The private sector plays a significant role in keeping the EU and Sweden safe in cyberspace since technological development is essentially controlled by private actors. When it comes to socially important activities, private actors both own and operate large parts of the market, which in turn means that attacks on private actors affecting trade secrets can pose a threat to market competition and economic prosperity. This thesis maps out how the EU has chosen to combat this with the NIS and NIS2 Directives. Specifically, this thesis maps out changes in cybersecurity requirements for private actors providing digital solutions in the light of NIS2. The previous NIS has shown to be inherently flawed with regards to the EU goal of achieving a high common level of security for network and information systems. The need for renewed legislation is therefore great and, as the investigation shows, NIS2 entails a change in the content, structure, and scope of important and essential entities. In short, the NIS2 Directive requires entities to perform their due diligence and document appropriate and proportionate measures based on an all-risk analysis. The increased and broadened requirements in NIS2, which are certainly justified by the increased cybersecurity threats, must also be weighed against an overly burdensome bureaucracy for authorities and private actors. In addition, this thesis analyzes the format of NIS2 and its potential impact on the internal market of the EU. Given the fact that it is a market regulation, a proportionality assessment is required in relation to the competitive disadvantages that an overly burdensome legislation may result in for private actors. At the same time, sanctions and enforcement measures must be sufficiently dissuasive. In conclusion, this thesis argues NIS2 to bring important changes, albeit still posing risks of further fragmenting the cybersecurity levels in the union due to the flexibility given to member states. However, NIS2 is a key step in the right direction towards achieving a high common level of cybersecurity across member states.

Miljömässig hållbarhet inom modeindustrin är en viktig strategi för att hantera de miljöutmaningar som är förknippade med modeproduktionens storskaliga användning av naturresurser. Det är viktigt att modeföretag tar hänsyn till miljömässig hållbarhet genom att integrera hållbarhet tidigt i design- och tillverkningsprocessen. Utmaningarna när det kommer till svenska små till medelstora företag (SME) och implementering av hållbarhetsstrategier i design- och tillverkningsprocessen är omstridda. Tidigare studier menar att det handlar om att SMEs har brist på resurser och kunskap, medan annan forskning menar att modeföretag inte prioriterar hållbarhet. Därav är det intressant att undersöka de utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin står inför eftersom Sverige är känt för sin modeindustri, och historiskt sett haft internationell framgång inom branschen. Studien undersöker hur leverantörer och brist på resurser internt och externt kan utgöra en utmaning vid implementering av hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen, hos svenska SMEs inom modeindustrin med fokus på miljömässig hållbarhet. Den teoretiska ramen är baserad på Industrial Network Approach (INA). Studien använder sig av en kvalitativ metod, empirin har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer hos tre företag, samt observation av webbplats med fokus på miljömässig hållbarhet och utmaningar. En tematisk analys användes för att identifiera viktiga teman. Genom att tillämpa analysmodellen ARA utforskade studien hur affärsnätverket kan påverka modeföretagens hållbarhet i utvecklingsfasen. I resultatet visar studien att det är både interna och externa faktorer som påverkar implementering av miljömässig hållbarhet. Bland annat spelar ledningen hos SMEs en avgörande roll gällande om hållbarhet ska implementeras och att det är svårt att balansera ekonomiska mål med den generella hållbarhetssträvan. Dessutom påverkar externa faktorer såsom kundernas villighet att betala mer och vad leverantörerna kan erbjuda i form av resurser och kunskap, vilket kan skilja sig åt. Studien bidrar med kunskap till området implementering av hållbarhetsstrategier genom att ge en djupare förståelse för de specifika utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin kan möta när de ska gå mot att bli mer miljömässigt hållbara. För att kunna implementera hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen kräver det att ledningen sätter upp mål som produktionsansvariga kan förhålla sig till. Produktionsansvariga har en delaktighet och påverkar i stor utsträckning hur hållbara produkterna blir. Studiens resultat visar slutligen att det finns skillnader inom SMEs i den svenska modeindustrin, särskilt när det gäller tillgången på resurser mellan små och medelstora företag. En betydande skillnad är den utmaning som leverantörer utgör för dessa företag vilket är kopplat till produktionskvantiteter. Studiens begränsningar inkluderar urvalet av tre modeföretag, varav ett av dem var medelstort, vilket begränsade möjligheten att skapa en tydlig förståelse för deras unika utmaningarna. Framtida forskning föreslås omfatta ett bredare urval för att ge en mer djup förståelse av SMEs inom den svenska modeindustrin. / Environmental sustainability within the fashion industry is a crucial strategy for addressing the environmental challenges associated with large-scale use of natural resources in fashion production. It is important for fashion companies to consider environmental sustainability by integrating it early in the design and manufacturing process. The challenges faced by Swedish small to medium-sized enterprises (SMEs) in implementing sustainability strategies in the design and manufacturing process are debated. Previous studies suggest that SMEs lack resources and knowledge, while other research indicates that fashion companies do not prioritize sustainability. Therefore, it is interesting to investigate the challenges faced by SMEs in the Swedish fashion industry since Sweden is known for its fashion industry and has historically had international success in the field. This study examines how suppliers, and the lack of internal and external resources can pose challenges in the implementation of sustainability strategies during the development phase for Swedish SMEs in the fashion industry, with a focus on environmental sustainability. The theoretical framework is based on the Industrial Network Approach (INA). The study uses a qualitative method, with empirical data collected through five semi-structured interviews at three companies, as well as observations of websites focusing on environmental sustainability and challenges. A thematic analysis was used to identify key themes. By applying the ARA analysis model, the study explored how the business network can impact the sustainability of fashion companies during the development phase. The results show that both internal and external factors influence the implementation of environmental sustainability. Among other things, management at SMEs plays a crucial role in determining whether sustainability will be implemented, and it is difficult to balance economic goals with the general pursuit of sustainability. Additionally, external factors such as customers' willingness to pay more and what suppliers can offer in terms of resources and knowledge, which can vary, also have an impact. The study contributes to the field of implementing sustainability strategies by providing a deeper understanding of the specific challenges that SMEs in the Swedish fashion industry may face when striving to become more environmentally sustainable. To implement sustainability strategies in the development phase, it requires management to set goals that production managers can adhere to. Production managers are involved and significantly influence how sustainable the products become. The study's results finally show that there are differences within SMEs in the Swedish fashion industry, particularly regarding access to resources between small and medium-sized enterprises. A significant difference is the challenge that suppliers pose for these companies, which is linked to production quantities. The study's limitations include the selection of three fashion companies, one of which was medium-sized, which limited the ability to gain a clear understanding of their unique challenges. Future research is suggested to include a broader selection to provide a more in-depth understanding of SMEs in the Swedish fashion industry. This essay is written in Swedish.

The current global changes and regulations in sustainability have a direct impact on suppliers to the automotive industry. Therefore, it is crucial for suppliers to the automotive industry to proactively monitor developments to avoid risking their competitiveness. This involves an increased focus on documentation and compliance with sustainability policies and certifications. Company X is a family-owned company located in Gnosjö, operating for nearly 80 years and supplying products to the automotive industry, among other sectors. The company specializes in industrial work and focuses on machining (turning and milling). To remain competitive and, above all, relevant for at least another 80 years, they strive for continuous development to meet customer demands. The guiding philosophy is to operate within the ”Global Automotive Sustainability Guiding Principles”, which clarify the automotive industry ́s expectations regarding sustainability efforts from their suppliers. In late 2022, Drive Sustainability, responsible for creating and maintaining the Self-Assessment Questionnaire (SAQ), raised the requirements from SAQ 4.0 to SAQ 5.0. The consequence of not being approved before June 2023 is the inability to initiate new business as a supplier to Scania. The thesis was conducted at Company X with the aim of investigating what is required for Business X to upgrade from SAQ 4.0 to SAQ 5.0. This involved identifying any gaps in the company’s environmental and quality management systems in relation to the SAQ portal. The project also aimed to examine whether the current quality and environmental management system needs adjustment to better reflect data in the SAQ portal. The main task of the author was to explore possible solutions to help Company X and other SMEs implement the SAQ process in a resource-efficient manner. To achieve the study ́s purpose, an analysis of the documentation in the company ́s environmental and quality management systems in relation to the SAQ portal was conducted. This analysis was used to identify the resources required to meet the requirements in the SAQ. Based on the formulated research questions, gaps in the company ́s environmental and quality management systems were identified concerning the SAQ portal. Additionally, proposals and arguments were provided for adjustments to the current management system. The result of the thesis was that Company X acted on the suggestions and was approved in SAQ 5.0 with a fulfillment rate of 81%, compared to the previous score 79% in SAQ 4.0. The model presented in the analysis of the SAQ scoring system can also be utilized by other SMEs to implement the SAQ process in a resource-efficient manner.