<p>Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer.</p><p>Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet. Det kan vara ett fattigdomsproblem och inte ett problem direkt relaterat till IPR.</p><p>Studien visar också att överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer på kommersiell väg sker i väldigt liten mån. Den överföring som sker är i majoritet till de ekonomiskt mest välbärgade u-länderna som Kina, Brasilien och Indien. Överföringen som sker via statligt stöd är likaså begränsad och går även den i huvudsak till länder som kommit relativt långt i sin utveckling. De mindre utvecklade u-länderna står i princip helt utan överföring av utsläppsminskande teknologier.</p>

Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet. Det kan vara ett fattigdomsproblem och inte ett problem direkt relaterat till IPR. Studien visar också att överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer på kommersiell väg sker i väldigt liten mån. Den överföring som sker är i majoritet till de ekonomiskt mest välbärgade u-länderna som Kina, Brasilien och Indien. Överföringen som sker via statligt stöd är likaså begränsad och går även den i huvudsak till länder som kommit relativt långt i sin utveckling. De mindre utvecklade u-länderna står i princip helt utan överföring av utsläppsminskande teknologier.

Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk. Det kan också fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg. För licenstagaren kan merchandising ge de egna produkterna en ökad dragningskraft.På grund av affärsformens speciella karaktär måste en rad olika rättsområden beaktas vid en juridisk analys. Sui generis lagstiftning saknas i Sverige såväl som internationellt och olika regelverk blir därför tillämpliga i varje enskilt fall, främst beroende på vilken typ av immateriell rättighet som det aktuella merchandisingavtalet baserats på. Vid utformandet av ett merchandisinglicensavtal så blir allmänna avtalsrättsliga principer och regler tillämpliga. I detta avseende bör man uppmärksamma de rättsliga egenskaper som är särskiljande för immaterialrättsliga licensavtal i allmänhet. Specifikationsprincipen, vilken förordar en restriktiv tolkning av avtalsvillkor, blir här av central betydelse. I övrigt är avtalsfriheten och det ibland ojämna balansförhållandet mellan parterna, utmärkande faktorer. Därtill kommer de för merchandising utmärkande avtalsaspekter som normalt bör regleras tydligt i licensavtalet och som kan ge upphov till särskilda frågor. De licensavtal som används för merchandising kan också diskuteras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, bl.a. i relation till de europarättsliga gruppundantagsförordningarna.

<p>På det svenska företagsbeskattningens område finns det ett nära samband mellan skatterätten och redovisningsrätten. Det är dock inte klart huruvida ovan nämnda samband existerar i varje enskilt fall. Värdeförändringar av tillgångar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller återföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en värdeförändring av ovan nämnt slag skall behandlas i skatterätten. Jag studerar fyra typer av tillgångsslag, vilka är inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgångar. Jag har studerat lagstiftning, förarbeten samt doktrin.</p>

På det svenska företagsbeskattningens område finns det ett nära samband mellan skatterätten och redovisningsrätten. Det är dock inte klart huruvida ovan nämnda samband existerar i varje enskilt fall. Värdeförändringar av tillgångar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller återföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en värdeförändring av ovan nämnt slag skall behandlas i skatterätten. Jag studerar fyra typer av tillgångsslag, vilka är inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgångar. Jag har studerat lagstiftning, förarbeten samt doktrin.

This thesis takes a deeper insight to examine why EU is blocking the waiver for intellectual property and how it can be understood as structural violence by taking a neoliberal framework. The empirical material consists of different materials from the EU commission and EU parliament and is analyzed through an ideology analysis with predetermined categorizations to be able to identify ideas of neoliberalism in the empirical material. The result of this theses shows that there is a neoliberal ideology within EU, and it has influenced the policies it has adopted. The neoliberal ideas have prioritized the pharmaceutical companies by removing market barriers and protecting intellectual property rights on account of an even distribution between countries. The three most concrete solutions to achieve even distribution of the vaccine were COVAX, compulsory license and voluntary license. These, on the other hand, have not been successful in increasing the distribution of vaccine to low-income countries, which has led to people dying. This thesis understands this problem as an effect of structural violence, because these deaths may have been preventable as they occurred only because of uneven vaccine distribution between countries.

Informationsplattformen Internet har blivit som en självklarhet för många. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrättsintrång på Internet och utmaningen att komma till rätta med problemet utgör främst fall där Internetleverantörer eller så kallade mellanhänder av teknikens hjälp endast tillhandahåller uppkoppling till nätet. Med anledning av att Internetleverantörers tjänster utnyttjas av kunder för att begå intrång kan det diskuteras huruvida det är möjligt och eftersträvbart att ålägga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begränsa åtkomsten av Internet. Vitesförbudsbestämmelsen 53 b § i upphovsrättslagen och även annan reglering ger begränsat utrymme för att meddela förelägganden mot mellanhänder i den utsträckning som torde vara önskvärd utifrån den olagliga verksamhet som förekommer på Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahålla uppkoppling till tjänster som används på ett sätt som innebär upphovsrättsintrång. Domstolen är uppenbart medveten om att ”förbjuda uppkoppling” respektive ”blockera” endast innebär en hårfin skillnad. Även i den situation när tjänsten kommer ifrån ett land utanför EU och torde vara laglig i det landet verkar heller inte påverka svaret på frågan. Det kan anses att EU-rätten talar för en mer generös tolkning med hänsyn till exempelvis ett nyligen avgjort mål från Storbritannien. Dock framgår det av EU-rättspraxis att nationell domstol inte tillåts att i förebyggande syfte och utan utredning om intrång framtvinga blockering eller införande av filtreringssystem. En annan frågeställning som aktualiseras är om en möjlig censur av Internet kan anses förenlig med censurförbudet i grundlagarna och om ett åläggande kan anses förenligt med förbudet för medlemstaterna att ålägga en allmän övervakningsskyldighet för tjänsteleverantörer. / Internet as a platform for information has become as obvious to many. However, technological developments have resulted in widespread copyright infringement on the Internet and the challenge to deal with the problem are mostly cases where Internet service providers (ISPs) or known as intermediaries by using technology only provides connectivity to the Internet. As a result of those ISPs whose services are utilized by customers to infringe, it may be arguable whether it is possible and pursued to impose these suppliers a blockage obligation to limit access of the Internet. The rule of injunction § 53 b of the copyright law and other regulations provide limited scope for injunctions against intermediaries to the extent as would be desirable from the illegal activities on the Internet. According to § 53 b, the ISPs are banned from providing access to services that are used in a way that constitutes copyright infringement. The Court is obviously aware of the subtle difference between “prohibit access” and “block”. Even in the situation when the service comes from a country outside the EU and could probably be legal there does not seem to affect the response to the question. It may be considered that EU law could points out a more generous interpretation regarding, for example, a recently determined case from the UK. However, it appears from the EU law that national courts are not allowed to force blocking or introduction of filtering system only in order to prevent a future infringe and without investigation of such an infringe. Another question that arises is whether a possible censorship of the Internet can be considered as consistent with the censorship ban in the constitutions and whether an injunction may be considered compatible with the prohibition for Member States to impose a general monitoring obligation on service providers.

Domain names are still a relatively unknown occurrence and despite being a natural part in most people’s every-day life, there are few who reflect over their importance. The original function of domain names was merely to serve as technical addresses and to facilitate the locating of websites on the Internet. Today domain names are much more than this. In addition to the address function, domain names may also serve as indications of goods, services, businesses or information. The domain name is usually the first contact one gets with a website and it has become crucial for businesses to have their company name or trade marks registered as domain names. The issue of the legal status of domain names has mainly been discussed from an American point of view and in Sweden this discussion has almost entirely fallen under the radar. If the legal status of a domain name were clear, it would be easier for businesses to avail themselves of the value of that domain name. It would possibly even contribute to strengthening the legal protection for the domain name holder, in for example insolvency or bankruptcy procedures. Intellectual property exists in many different forms, the main being patents, trade marks, copyright and design rights. Although there are many differences between them, they all have in common that they establish property protection over intangibles such as ideas, inventions, signs and information. As a domain name is not a physical object, there can be no doubt that it is an intangible. The question is whether it is property. Intellectual property is not a static area and it can, in line with societal and technological development, be expanded to include new types. The legal status of domain names is generally discussed in the light of the close connection they have with trade marks. Except from their original function, the trade mark function of domain names can probably be considered as one of the most commonly accepted. It is indicated in this thesis that that function contributes to that a domain name can be considered as a distinctive sign and thereby obtain protection, in the same way as an unregistered trade mark. According to current accounting rules, businesses may, to some extent, avail themselves of the value of a domain name. Domain names are under certain circumstances identified as intangible assets and even as ‘similar rights’ to for example trade marks and patents in accounting and taxation situations. At this time it is not possible to legislate on the area of the legal status of a domain name on a Community level, as this most likely would have to include a consideration of the existence of property rights and consequently fall outside the legislative powers of the Community. Both the legal development and the legal discussions on the topic of the legal status of domain names in Sweden have been relatively sparse. Nonetheless, there have been some interesting opinions. By investigating what positions the different authorities, academics and practitioners have taken on the legal status of domain names it can be concluded that the prevailing opinion in Sweden is that domain names are not considered as property. The reason for this seems to be that domain names as such, are in fact no more than technical constructions and that by registering a domain name the registrant only becomes the holder of a contractual right. However, there are some diverging opinions which could suggest that the legal status of domain names in Sweden is not yet settled. The aspects which are then taken into consideration include that domain names have developed to become important and valuable assets for an increasing number of businesses. A domain name is a precondition for the creation of a website and therefore of crucial importance for, in particular, online based businesses. However, they are of increasing importance for all businesses to reach out to and compete over the same customers. It is advocated that the fact that domain names are freely traded with indicates that domain names are property. It has also been questioned whether an asset with a true economic value, such as a domain name, can exist without being considered as an item of property. The steps taken in other jurisdictions have shown that the legal status of domain names is not even clear in some of the countries with the greatest experience of domain names. Nonetheless, the legal status is given attention in those countries and the discussion has been initiated. In general, it can be concluded that the development seems to go toward higher awareness of the value of domain names.

<p>Domain names are still a relatively unknown occurrence and despite being a natural part in</p><p>most people’s every-day life, there are few who reflect over their importance. The original</p><p>function of domain names was merely to serve as technical addresses and to facilitate the</p><p>locating of websites on the Internet. Today domain names are much more than this. In</p><p>addition to the address function, domain names may also serve as indications of goods,</p><p>services, businesses or information. The domain name is usually the first contact one gets</p><p>with a website and it has become crucial for businesses to have their company name or</p><p>trade marks registered as domain names. The issue of the legal status of domain names has</p><p>mainly been discussed from an American point of view and in Sweden this discussion has</p><p>almost entirely fallen under the radar. If the legal status of a domain name were clear, it</p><p>would be easier for businesses to avail themselves of the value of that domain name. It</p><p>would possibly even contribute to strengthening the legal protection for the domain name</p><p>holder, in for example insolvency or bankruptcy procedures.</p><p>Intellectual property exists in many different forms, the main being patents, trade marks,</p><p>copyright and design rights. Although there are many differences between them, they all</p><p>have in common that they establish property protection over intangibles such as ideas,</p><p>inventions, signs and information. As a domain name is not a physical object, there can be</p><p>no doubt that it is an intangible. The question is whether it is property. Intellectual</p><p>property is not a static area and it can, in line with societal and technological development,</p><p>be expanded to include new types.</p><p>The legal status of domain names is generally discussed in the light of the close connection</p><p>they have with trade marks. Except from their original function, the trade mark function of</p><p>domain names can probably be considered as one of the most commonly accepted. It is</p><p>indicated in this thesis that that function contributes to that a domain name can be</p><p>considered as a distinctive sign and thereby obtain protection, in the same way as an</p><p>unregistered trade mark.</p><p>According to current accounting rules, businesses may, to some extent, avail themselves of</p><p>the value of a domain name. Domain names are under certain circumstances identified as</p><p>intangible assets and even as ‘similar rights’ to for example trade marks and patents in</p><p>accounting and taxation situations.</p><p>At this time it is not possible to legislate on the area of the legal status of a domain name</p><p>on a Community level, as this most likely would have to include a consideration of the</p><p>existence of property rights and consequently fall outside the legislative powers of the</p><p>Community.</p><p>Both the legal development and the legal discussions on the topic of the legal status of</p><p>domain names in Sweden have been relatively sparse. Nonetheless, there have been some</p><p>interesting opinions.</p><p>By investigating what positions the different authorities, academics and practitioners have</p><p>taken on the legal status of domain names it can be concluded that the prevailing opinion</p><p>in Sweden is that domain names are not considered as property. The reason for this seems</p><p>to be that domain names as such, are in fact no more than technical constructions and that</p><p>by registering a domain name the registrant only becomes the holder of a contractual right.</p><p>However, there are some diverging opinions which could suggest that the legal status of</p><p>domain names in Sweden is not yet settled. The aspects which are then taken into</p><p>consideration include that domain names have developed to become important and</p><p>valuable assets for an increasing number of businesses. A domain name is a precondition</p><p>for the creation of a website and therefore of crucial importance for, in particular, online</p><p>based businesses. However, they are of increasing importance for all businesses to reach</p><p>out to and compete over the same customers.</p><p>It is advocated that the fact that domain names are freely traded with indicates that domain</p><p>names are property. It has also been questioned whether an asset with a true economic</p><p>value, such as a domain name, can exist without being considered as an item of property.</p><p>The steps taken in other jurisdictions have shown that the legal status of domain names is</p><p>not even clear in some of the countries with the greatest experience of domain names.</p><p>Nonetheless, the legal status is given attention in those countries and the discussion has</p><p>been initiated. In general, it can be concluded that the development seems to go toward</p><p>higher awareness of the value of domain names.</p>

The automotive industry with its highly competitive environment together with high research and development costs is struggling to increase shareholder return. Cross-functional teams are employed to source suppliers which are helping to reduce production and development costs in close cooperation with the other departments. When working in a competitive environment and with external actors, intellectual property becomes increasingly important and organizational effort is directed to increase the generation and usage of such. Patent portfolio analysis is a well-known tool used to extract information from surrounding actors’ patents, which traditionally mainly was used for product development, but has potential to increase gross profit through cross-functional sourcing teams as well.  The purpose of this study is to investigate how to implement and use patent portfolio analysis as a cross-functional tool in the automotive industry. In order to fulfill the purpose, a qualitative case study has been conducted including both qualitative interviews, as well as action research in the form of workshops at the case company. The results were analyzed using a tailored framework denominated the system integration model which is a combination of the technology acceptance model and the managing strategy framework. The systems integration model was developed and validated by the researchers during the research process. The research result shows that patent portfolio analysis has a high perceived usefulness but a low actual system use within the studied company, especially in the sourcing department. The main barrier to use patent portfolio analysis cross-functionally was that the intellectual property strategy was not yet fully communicated and linked to the different departments’ objectives. There were also barriers found in the communication between- and the understanding of- each other’s departments, which could be reduced by increased education and promoting clear contact points and guidelines. The final conclusion of this research was that patent portfolio analysis likely could be used cross functionally to map the competitive landscape and increase gross profit by protection innovations through product development and sourcing. / Fordonssektorn kännetecknas av höga utvecklingskostnader och en konkurrenskraftig marknad där aktörerna strävar mot vinst till aktieägare. För att ge en hög avkastning till aktieägarna så arbetar man i tvärfunktionella team för att minska produktion och utvecklingskostnader samt för att anlita de bästa leverantörerna. Att arbeta i en konkurrenskraftig miljö med externa aktörer gör att immateriella rättigheter blir allt viktigare och företag satsar därför stora resurser för att detta ska hanteras på rätt sätt. Patentportföljanalys är ett välkänt verktyg för att extrahera information från omgivande aktörers patent, vilket traditionellt främst har använts i produktutveckling, men även har potential att öka bruttoresultat genom ett effektivare samarbete över avdelningar i tvärfunktionella inköpsteam. Syftet med denna studie är att undersöka hur man implementerar och använder patentportföljanalys som ett tvärfunktionellt verktyg inom fordonssektorn. För att uppfylla syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts genom kvalitativa intervjuer och workshops vid det undersökta företaget. Resultatet analyserades med hjälp av ett skräddarsytt ramverk som forskarna för denna undersökning benämnt som ”the system integration model”. Det här ramverket sammansvetsar den välkända modellen ”technology acceptance model” som syftar till att undersöka acceptans av ny teknik och den välkända modellen ”Managing four processes” som handlar om hur man skapar ett strategiskt management verktyg. ”The system integration model” utvecklades och validerades av forskarna i flera steg under studien. Resultatet visar att patentportföljanalys har en hög uppfattad nytta trots att det är låg systemanvändning i det undersökta företaget i dagsläget, särskilt i inköpsavdelningen. Den största barriären för användandet av patentportföljanalysen verkar vara att företagsstrategin för immateriella rättigheter ännu inte har kommunicerats och kopplats till de olika avdelningarna fullt ut. Det noterades även barriärer i kommunikationen mellan- och förståelsen för- de olika avdelningarna, vilken kan minskas genom utbildning och tydliga kontaktpunkter och riktlinjer. Den här undersökningen indikerar ytterligare på att patentportföljanalys är användbart i tvärfunktionella team då det ger möjligheten att kartlägga konkurrenslandskapet, säkra produkt- och eftermarknadsexklusivitet och förbättra leverantörsavtal, vilket i sin tur kan öka bruttovinsten.