Global ETD Search

1	Övergången från IPv4 till IPv6 : varför dröjer den? Dongo, Daniel January 2005 (has links) <p>Allt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6). Det nyare IPv6 uppgraderar adressrymden som det äldre IPv4 tillhandahåller vilket löser problemet med sinande IPv4-adresser. Vidare förbättrar IPv6 säkerheten på Internet genom sitt inbyggda stöd för kryptering samtidigt som det erbjuder förbättrad tillförlitlighet, nya tjänster samt en rad tekniska fördelar över IPv4. Trots problemen med det utdaterade IPv4 som skapades för mer än 20 år sedan visar sig dock övergången från IPv4 till IPv6 svårartad. Utvecklingen av IPv6 varierar från en geografisk region till en annan. Företag och användare vet inte idag när de kan förvänta sig IPv6 samt dess tjänster från de stora Internetleverantörerna. Denna rapport ämnar undersöka vad det är som varit viktigast för att Internetleverantörerna ej övergått från IPv4 till IPv6 i större grad än vad som skett hittils. Resultatet av rapporten kan ge en insikt i vad det är som behöver förändras för att utvecklingen av IPv6 kan ta fart på riktigt. Vidare kan den ge en inblick i var i övergången från IPv4 till IPv6 Internetleverantörerna står idag</p> IPv4 IPv6 IP-adress Internetleverantör Computer science Datavetenskap
2	Övergången från IPv4 till IPv6 : varför dröjer den? Dongo, Daniel January 2005 (has links) Allt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6). Det nyare IPv6 uppgraderar adressrymden som det äldre IPv4 tillhandahåller vilket löser problemet med sinande IPv4-adresser. Vidare förbättrar IPv6 säkerheten på Internet genom sitt inbyggda stöd för kryptering samtidigt som det erbjuder förbättrad tillförlitlighet, nya tjänster samt en rad tekniska fördelar över IPv4. Trots problemen med det utdaterade IPv4 som skapades för mer än 20 år sedan visar sig dock övergången från IPv4 till IPv6 svårartad. Utvecklingen av IPv6 varierar från en geografisk region till en annan. Företag och användare vet inte idag när de kan förvänta sig IPv6 samt dess tjänster från de stora Internetleverantörerna. Denna rapport ämnar undersöka vad det är som varit viktigast för att Internetleverantörerna ej övergått från IPv4 till IPv6 i större grad än vad som skett hittils. Resultatet av rapporten kan ge en insikt i vad det är som behöver förändras för att utvecklingen av IPv6 kan ta fart på riktigt. Vidare kan den ge en inblick i var i övergången från IPv4 till IPv6 Internetleverantörerna står idag IPv4 IPv6 IP-adress Internetleverantör Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
3	Övergången till IPv6: Vad hindrar svenska företag att ta steget? Torvmo, Frank January 2011 (has links) Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar. Trots att nyhetsvärlden och flera entusiastiska organisationer har uppmärksammat de tekniska fördelarna med IPv6 under en längre tid finns det i dagens läge en ointresserad marknad och flera företag har inte påbörjat arbetet ännu. Rapporten undersöker vad som hindrar företagen i Västra Götalandsregionen att påbörja migreringsarbetet mot IPv6. Resultatet pekar på ett nutida samhällsproblem inom IT-världen. Behovet av IPv6 är lågt och få har börjat planera för en övergång. Flera är positivt inställda till NAT-tekniken, som har motverkat adressbristen sedan slutet av 90-talet. Internetleverantörerna ställer inga krav och migreringsarbetet kan komma att bli mycket kostsamt och tidskrävande till en början, men samtidigt öppna upp för nya affärsmöjligheter inom IT-branschen. Vidare kan tydligare statliga direktiv behövas för IPv6, vilket var en avgörande faktor för utvecklingen i Asien. Internet IPv6 IPv4 Adressbrist Internetleverantör Företag Kostnad Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
4	Säkerställande av upphovsrättigheter : Kan en Internetleverantör åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå upphovsrättsintrång? / Enforcement of copyrights : Can an ISP be imposed to block its customers’ access to services/websites that are used to commit copyright infringement? Sanderson, Ellinor January 2012 (has links) Informationsplattformen Internet har blivit som en självklarhet för många. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrättsintrång på Internet och utmaningen att komma till rätta med problemet utgör främst fall där Internetleverantörer eller så kallade mellanhänder av teknikens hjälp endast tillhandahåller uppkoppling till nätet. Med anledning av att Internetleverantörers tjänster utnyttjas av kunder för att begå intrång kan det diskuteras huruvida det är möjligt och eftersträvbart att ålägga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begränsa åtkomsten av Internet. Vitesförbudsbestämmelsen 53 b § i upphovsrättslagen och även annan reglering ger begränsat utrymme för att meddela förelägganden mot mellanhänder i den utsträckning som torde vara önskvärd utifrån den olagliga verksamhet som förekommer på Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahålla uppkoppling till tjänster som används på ett sätt som innebär upphovsrättsintrång. Domstolen är uppenbart medveten om att ”förbjuda uppkoppling” respektive ”blockera” endast innebär en hårfin skillnad. Även i den situation när tjänsten kommer ifrån ett land utanför EU och torde vara laglig i det landet verkar heller inte påverka svaret på frågan. Det kan anses att EU-rätten talar för en mer generös tolkning med hänsyn till exempelvis ett nyligen avgjort mål från Storbritannien. Dock framgår det av EU-rättspraxis att nationell domstol inte tillåts att i förebyggande syfte och utan utredning om intrång framtvinga blockering eller införande av filtreringssystem. En annan frågeställning som aktualiseras är om en möjlig censur av Internet kan anses förenlig med censurförbudet i grundlagarna och om ett åläggande kan anses förenligt med förbudet för medlemstaterna att ålägga en allmän övervakningsskyldighet för tjänsteleverantörer. / Internet as a platform for information has become as obvious to many. However, technological developments have resulted in widespread copyright infringement on the Internet and the challenge to deal with the problem are mostly cases where Internet service providers (ISPs) or known as intermediaries by using technology only provides connectivity to the Internet. As a result of those ISPs whose services are utilized by customers to infringe, it may be arguable whether it is possible and pursued to impose these suppliers a blockage obligation to limit access of the Internet. The rule of injunction § 53 b of the copyright law and other regulations provide limited scope for injunctions against intermediaries to the extent as would be desirable from the illegal activities on the Internet. According to § 53 b, the ISPs are banned from providing access to services that are used in a way that constitutes copyright infringement. The Court is obviously aware of the subtle difference between “prohibit access” and “block”. Even in the situation when the service comes from a country outside the EU and could probably be legal there does not seem to affect the response to the question. It may be considered that EU law could points out a more generous interpretation regarding, for example, a recently determined case from the UK. However, it appears from the EU law that national courts are not allowed to force blocking or introduction of filtering system only in order to prevent a future infringe and without investigation of such an infringe. Another question that arises is whether a possible censorship of the Internet can be considered as consistent with the censorship ban in the constitutions and whether an injunction may be considered compatible with the prohibition for Member States to impose a general monitoring obligation on service providers. Copyright intellectual property rights censorship ISP block injunction interimistic injunction Upphovsrätt immateriella rättigheter censurförbudet Internetleverantör blockera vitesförbud interimistiskt vitesförbud
5	Net Neutrality - Do We Care? : A study regarding Swedish consumers' point-of-view upon Net Neutrality / Nätneutralitet - Vem bryr sig? : En studie rörande svenska konsumenters syn på Nätneutralitet Patriksson, Andreas January 2017 (has links) Net Neutrality implicates that all data being transmitted online is treated equal by Internet Service Providers. In 2016, the public debate regarding Net Neutrality in Sweden started growing as two major Mobile Network Operators were investigated by the Swedish Post and Telecom Authority for violation of European Union Net Neutrality regulations. Several studies have been conducted regarding Net Neutrality, most of them written in a legal, financial or technological perspective. This study takes another direction, aimed at understanding the consumer’s point of view regarding Net Neutrality. This study investigates whether or not consumers are aware of the subject and if so, how they value it. To measure this, an online survey was constructed, containing a total of 12 questions and statements. 77 people participated in the survey and out of these, 10 people participated in qualitative follow-up interviews. The interviews were semi-structured and individually designed according to each participant’s answers in the survey. This was done in order to gain a deeper understanding of the consumer’s reasoning while answering the survey. The results show that consumers lack knowledge regarding Net Neutrality. A major part of the consumers had not heard of the term or did not know the meaning of it, making it hard to determine whether or not the consumers value NN. However, when given a more concrete example of the implications of Internet Traffic Management from ISPs, the participants had a better understanding of what kind of implications NN could have on their Internet usage. They valued the implications of Net Neutrality, even though they did not know the theory of the term itself. The study also revealed that consumers have a big confidence in National Regulatory Authorities when it comes to looking after the openness of the Internet. Therefore, it is likely that National Regulatory Authorities must inform and educate consumers in the matter of Net Neutrality for them to value it and see its long-term implications. / Nätneutralitet innebär kortfattat att all data som skickas över Internet ska behandlas likvärdigt utav Internetleverantörer (ISP). Under 2016 växte debatten kring nätneutralitet i Sverige då två stycken mobiloperatörer utreddes utav Post- och Telestyrelsen. Båda dessa mobiloperatörer lanserade kampanjer till sina kunder som ansågs strida mot EU:s förordning 2015/2120 rörande nätneutralitet. Ett antal studier har redan gjorts på ämnet nätneutralitet, dock har de flesta haft en infallsvinkel där man tittat på juridiska, finansiella eller tekniska perspektiv. Den här studien har en annan infallsvinkel och riktar sig istället mot konsumenters syn på nätneutralitet. Den ämnar undersöka huruvida konsumenter känner till begreppet nätneutralitet och om de gör det, hur värderar de konceptet? För att undersöka detta konstruerades en online-enkät, innehållandes 12 frågor. 77 personer deltog i enkäten och utav dessa så deltog 10 personer i uppföljande, kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var semi-strukturerade och individuella med frågor baserade på individens svar i enkäten. Dessa intervjuer var till för att ge en fördjupad förståelse av konsumenternas syn på nätneutralitet och deras resonemang kring svaren under enkäten. Resultaten visar att konsumenter, deltagande i den här studien, har låg kunskap kring nätneutralitet. Majoriteten utav deltagarna hade inte hört termen eller kände inte till dess mening, vilket gjorde det svårt att dra några slutsatser kring huruvida konsumenterna värderar konceptet. Men när konsumenterna fick ett mer konkret exempel på hur Internetleverantörers datahantering påverkar kundernas Internetanvändande så tycktes konsumenterna förstå vilka implikationer nätneutralitet kan ha på deras eget Internetanvändande. De tycktes således värdera innebörden av nätneutralitet, även om de inte förstod teorin kring konceptet. Studien påvisade också att konsumenter har en stor tilltro till vederbörande myndighet, Post- och Telestyrelsen här i Sverige, när det gäller att se efter Internets öppenhet och mångfald. Det är därför troligt att Post- och Telestyrelsen kommer att behöva informera och utbilda konsumenter rörande nätneutralitet för att få konsumenter att se värdet av och de långsiktiga implikationerna utav det. Net Neutrality NN Internet Service Provider ISP Mobile Network Operator MNO Internet Internet Traffic Management Consumers Nätneutralitet Konsumenter Mobiloperatör Internetleverantör Media and Communication Technology Medieteknik
6	Implementation of data-collection tools using NetFlow for statistical analysis at the ISP level / Implementation av datainsamlingsverktyg med NetFlow på ISP-nivå för statistisk analys av datatrafik Karlström, Daniel January 2012 (has links) Defending against Dos- and DDoS attacks is difficult to accomplish; finding and filtering out illegitimate traffic from the legitimate flow is near impossible. Taking steps to mitigate or even block the traffic can only be done once the IP addresses of the attackers are known. This is achievable by monitoring the flows to- and from the target and identifying the attacker's IP addresses, allowing the company or their ISP to block the addresses itself by blackholing them (also known as a null route). Using the IP accounting and monitoring tool “pmacct”, this thesis aims to investigate whether or not the pmacct suite is suited for larger installations when tracking and mitigating DDoS-attacks, such at an Internet Service Provider (ISP). Potential problems are the amount of traffic that need to be analyzed and the computational power required to do it. This thesis also provide information about the pmacct suite at large. The conclusions are positive, indicating it does scale up to handle larger installations when given careful consideration and planning. / Att försvara sig mot DoS-och DDoS-attacker är svårt att åstadkomma; att hitta och filtrera ut illegitim trafik från det legitima flödet är nästan omöjligt. Att vidta åtgärder när en sådan attack upptäcks kan endast göras när IP-adresserna från angriparna är kända. Detta kan uppnås genom att man övervakar trafikflödet mellan målet för attacken och angriparna och ser vilka som sänder mest data och på så sätt identifierar angriparna.. Detta tillåter företaget eller dess ISP att blockera trafiken ifrån dessa IP-adresser genom att sända trafiken vidare till ingenstans. Detta kallas blackhole-routing eller null-routing. Genom att använda redovisnings- och övervakningsprogrammet pmacct syftar denna uppsats på att undersöka hurvida pmacct-sviten är lämpad för större installationer när det gäller att spåra och förhindra DDoS-attacker, såsom hos en Internetleverantör eller dylikt. Potentialla problem som kan uppstå är att mängden trafik som måste analyserar blir för stor och för krävande. Denna avhandling går även igenom pmacct-verktyget i sig. Slutsatserna är lovande, vilket indikerar att den har potential av att kunna hantera sådana stora miljöer med noggrann planering. pmacct statistical analysis bgp peer peering routing route quagga virtual router virtual router linux graph graphing mrtg database mysql script scripting python bash libpcap mdh data collection data collection collecting ISP internet service provider DoS DDoS attack pmacct statistisk analys bgp peer peering peera routing route quagga virtuell router virtuell router linux graf grafa mrtg databas mysql script scripting python bash libpcap mdh datainsamling insamling data ISP internetleverantör DoS DDoS attack Computer Engineering Datorteknik

1

Page generated in 0.0944 seconds