THESIS ABSTRACT The bulk of Internet Service Providers adopt two-part tariff. Two-part tariff means users should pay a fixed rental every month, and pay a varied fee base on their connecting hours. Internet Service Provider group their customers by analyzing customer¡¦s demand level, and provides different group different Pay-Rating. We call this situation Multiple Pay-Rating. If Internet Service Provider provide their customers single Pay-Rating. We call this situation Single Pay-Rating. People always analyze two-part tariff in monopoly market. In this thesis I will analyze two-part tariff in oligopoly market.Then compare with the former, and we will know whether two-part tariff erode customer¡¦s welfare. I will create a differentiate-product demand function base on Logit model, and build two-part tariff oligopoly competition model. Analyze the equilibrium in Single Pay-rating and in Multiple Pay-rating. And I drew several conclusions from the analysis. 1. In oligopoly market structure two-part tariff not necessarily deprive of customer¡¦s welfare. On the contrary if ISP group their customers, customer¡¦s welfare will improve. 2. If there are no differentiation between customers¡¦ utilities, nonlinear pricing will degraded to linear pricing. If customers¡¦ utilities are different, ISP will set up the unit connect fee equal to the unit cost, and the month rental will raised with the increasing differentiation between customers¡¦ utilities. 3. If Internet service provider group their customer and provide them different Pay-rating, the final equilibrium will be symmetrical equilibrium or non-symmetrical equilibrium.

Nedladdning och streaming på internet har med ny modern teknik och internets tillgänglighet kommit att bli ett svårkontrollerat problem när det kommer till immaterialrätt och då särskilt avseende upphovsrätten. Upphovsrättsinnehavarna står inför en situation där rättigheter riskerar att kränkas utan tillgång till tillfredsställande möjligheter att förhindra detta. Nedladdningens omfattning är dessutom betydande, cirka 51 % av den svenska befolkningen mellan 16-34 år använder sig av fildelning enligt SCB:s undersökning, vilket har åtminstone viss negativ ekonomisk effekt för upphovsrättsinnehavaren. Risken för en minskad innovationsvilja ökar därmed.   En hitintills relativt outnyttjad part med möjlighet att påverka är internetleverantören, som innehar möjligheten att blockera användarnas tillgång till den intrångsgörande webbsidan. I enlighet med bland annat Infosoc-direktivet har upphovsrättsinnehavaren rätt att begära förelägganden gentemot denna part och i år, 2014, meddelades en dom i EU-domstolen som mycket väl kan öka internetleverantörernas inblandning och ansvar. Domen behandlade rollen som mellanhand och konstaterade att även internet-leverantörer utan avtalsförhållande med intrångsgöraren, och utan bevis för att dess användare laddar ner, kan bli föremål för förelägganden i ställningen som tredje part. Den andra delen av domen rörde utformandet av föreläggandet i sig och huruvida detta ska utformas generellt eller bör specificeras utan möjlighet för internetleverantören att modifiera åtgärderna efter egen bedömning. Den proportionalitetsbedömning som enligt tidigare praxis från EU domstolen alltid ska ske mellan EU:s grundläggande rättigheter är avgörande i denna del. Domstolen anser att generella förelägganden är i överrensstämmelse med rättigheterna och nämner över huvud taget inte de specifika föreläggandena, i enlighet med den hänskjutande domstolens frågor.    I uppsatsens analys och diskussion fokuseras med utgångspunkt i syftet dels på om internetleverantörer är en lämplig part att pressa för att minska intrången i upphovs-rätten, särskilt med hänsyn till deras roll som tredje part. Dels diskuteras huruvida generella eller specifika förelägganden bör utdömas samt vilket av dessa förfaranden som är mer förenligt med EU:s grundläggande rättigheter än det andra. Slutsatserna av denna avslutande del blir att internetleverantörer mycket riktigt är en lämplig part att ställa krav på. Dock bör tredjepartsaktörer inte blandas in förrän i ett senare skede, förslagsvis när den internetleverantör som faktiskt tillhandahåller internet till intrångsgöraren har lokaliserats utanför Europas gränser och bedömts som oåtkomlig. Att detta är orättvist gentemot internetleverantörerna som tredje part är inget hållbart argument då det är orättvist även gentemot upphovsrättsinnehavarna när de inte erhåller ett korrekt skydd för sina rättigheter.   Med hänsyn till att förelägganden kan motiveras med diverse bakomliggande syften som i detta fall är svåra att avgöra måste generella förelägganden bedömas vara mindre lämpliga. Till detta kommer det faktum att domstolen vid generella förelägganden genomför den nödvändiga rättighetsavvägningen först i efterhand och att internetleverantören därför beläggs med ett stort ansvar för bedömningen i den frågan. Risken för onödiga kränkningar av rättigheter, informationsfriheten till exempel, bör minska om besluten om blockeringsåtgärder sker utan internetleverantörens godtycke och istället utdöms efter en lämplig avvägning i domstolen. Det specificerade föreläggandet kan sedan efterföljas ordagrant av internetleverantören som då med all säkerhet undslipper ett utdömande av vite på grund av otillräckliga åtgärder.

<p>These days, internet service providers (ISPs) face the challenge about how to increase profitability while hey must ensure a good quality service at the same time and scale up their network. The study involves previous research papers. On the bases of those papers,the comparison is made between different alternatives. The purpose on this study is to find a solution that combines different methods and configurations about how several ISPs could cooperate. Its implementation includes how different ISPs can configure their networks to cooperate on service provision supporting various real-time services.</p>

none

These days, internet service providers (ISPs) face the challenge about how to increase profitability while hey must ensure a good quality service at the same time and scale up their network. The study involves previous research papers. On the bases of those papers,the comparison is made between different alternatives. The purpose on this study is to find a solution that combines different methods and configurations about how several ISPs could cooperate. Its implementation includes how different ISPs can configure their networks to cooperate on service provision supporting various real-time services.

Bufferbloat är förekomsten av överdrivet stora buffrar i system för nätverkskommunikation. När TCP-paket fyller buffrarna kommer de inte längre vara användbara och inte längre att ta hand om inkommande/utgående paket vilket leder till fördröjningar. Syftet med denna rapport är att se hur stor påverkan dåligt implementerade buffrar vid flaskhalsar har på latenstiderna i ett nätverk, samt att se hur stor roll en flaskhals har i uppkomsten av bufferbloating. En testmiljö skapades utefter riktlinjer från tidigare forskning och även testerna som utfördes byggdes upp för att efterlikna tidigare forsking. Resultatet av testerna visar att belastningen av nätet inte har påverkat buffertabellen i routingutrustningen nämnvärt, men att flaskhalsen har viss inverkan både på latenstiderna och antalet paket som köats i buffrarna. Men att det inte är ett särskilt akut problem då prestandan över länken inte påverkar märkbart. Inte heller har den ökade belastningen tvingat buffrarna att växa efter konstaterad baseline.

The main purpose of this thesis is to examine whether the ISP (the Information Search Process) as defined by Carol Kuhlthau is applicable to Swedish University students. Qualitative interviews were carried out with students enrolled in their thesis course at the end of their university education. The selection is based on convenience sample of students visiting the university library. The questions are mainly about how to find out the experiences of the students when they look for documents at the beginning of their thesis work. Other relevant questions are about user-education, information literacy and what the students&apos; opinions are concerning a thesis as a part of their education. The result of the study is presented in two parts. The first in relation to Kuhlthau&apos;s ISP and the second part to other relevant questions. The ISP can be identified with small deviations from the way Kuhlthau defines it. The other part of the result tells us that the information literacy among our students is not what we would like it to be. / Uppsatsnivå: D

Since the mid-1990s, American Internet service providers (ISPs) have enjoyed immunity from liability for defamation under Section 230 of the Communications Decency Act. As Congress originally intended in 1996, Section 230 has strongly protected freedom of online speech and allowed ISPs to thrive with little fear of being sued for online users' comments. Such extraordinary statutory immunity for ISPs reflects American free-speech tradition that freedom of speech is preferred to reputation. Although the Internet landscape has changed over the past 20 years, American courts have applied Section 230 to shield ISPs almost invariably. ISPs won in 83 of 85 cases in 1997 to 2014. Nearly all types of ISPs have been held to be eligible to immunity unless they are original online speakers. Even when ISPs have operated websites that have left digital "scarlet letters" on individuals, they have not been liable if the ISPs did not "create or develop" the defamatory contents. Bloggers, as website operators, could be immunized even when they exercised the "traditional editorial functions" unlike the traditional journalists. By contrast, ISPs in the United Kingdom could not enjoy such absolute immunity. Following the U.K. tradition of plaintiff-friendly libel law, the Defamation Act 1996 did not adopt any separate provision for ISP liability. Under Section 1, ISPs in England are subject to liability for defamation by third parties if they are notified of harmful online contents but fail to remove the postings promptly. Meanwhile, the new Defamation Act 2013 provides a separate provision for ISP liability. Section 5 is novel because ISP liability hinges on whether the original speaker is identifiable. I suggest that CDA Section 230 should be revised. One possible way of revising Section 230 is borrowing from the U.K. Defamation Act 2013. But such adoption is not compellingly urgent. It needs time to see what impact the new U.K. defamation law will have on freedom of speech. Regardless, the U.K. experience with ISP liability will provide a useful comparative framework to rebalance free speech with reputation on the Internet.

In connection with major technological developments and the constant expansion of the Internet, dissemination of information has never been easier. This possibility to reach a global audience with the push of a button has led to the proliferation of pirated works such as music and films becoming an increasing problem. Through several directives, the European Commission has sought to harmonize the principles of civil and criminal law that are intended to prevent and deter illegal file sharing on the Internet. In Sweden, many private individuals administrating websites that encouraged, and make available illegal file sharing have been fined in all instances of the Courts and sentenced to pay large fines and sometimes face imprisonment. In connection with these convictions, the role of the internet providers has been questioned. This essay intends to reflect on, and sort out, certain issues regarding internet providers' participation responsibility in the crime of illegal file sharing over the internet. By analyzing the various directives and laws that form the basics prerequisites to be held liable, this text will reflect on the legal, financial and to some extent political problems that arise with liability by participation for Internet service providers.

he main purpose of this semestral thesis is to get to know programming of Atmel AVR microcontroller, working with SD/MMC cards, working with ethernet (TCP/IP) to create a standalone programmer of AVR microcontroller with ethernet connectivity. The first part deals with the questions of programming theory of memories inside microcontrollers and description of programming algorithm. The most used programming method is called „In System Programming“ - ISP. This method provides easy and fast manipulaton. Concept of this programmer is designed for this ISP method. In this thesis is too explain how to work SD/MMC card and file systém FAT16. This knowledges are necesary to store binary program inside standalone programmer. In final part and in attachments there is hardware design, electrical scheme, bill of materials, printed circuit board.